Det finns brister i övervakningen av vidareförsäljningen av vapen som säljs till utlandet. Forskningsnätverk prickar också Finland för att ha en splittrad praxis då det kommer till licenser för vapenexport.
Forskningsnätverket SaferGlobe har jämfört hur vapenexport övervakas i de nordiska länderna.
I undersökningen fastställs att det finns en hel del att bättra på då det gäller återexporten av vapen i Finland. I dagens läge avslutas kontrollen oftast då vapnen lämnar landet, visar rapporten.
Det är övervakningen av återförsäljning och återexport som enligt SaferGlobe vållar problem. I nuläget bygger det långt på att köparlandet själv intygar att det är det så kallade slutliga användarlandet.
Bättre övervakning och stickprov
Internationella avtal förbjuder försäljning av vapen till länder som begår människorättsbrott. Vapen, ammunition och annat krigsmaterial ska förhindras från att komma in i konfliktområden.
Organisationen bakom rapporten kräver nu att Finland ska ställa högre krav på övervakningen av exporten samt att finländska myndigheter ska utföra stickprov efter att krigsmaterial exporterats till andra länders militärer.
- I teorin har vi möjligheten att utföra den här typen av granskningar, men i praktiken sker det inte sådana. Det är också en resursfråga, säger sakkunniga Selina Kangas vid Försvarsministeriet.
Det är Försvarsministeriet som beviljar tillstånd för militärvapenexport. Ifall värdet på affären överstiger en miljon är det Statsrådet som ska ta ställning till det.
Finland är ändå en rätt så liten vapenexportör i jämförelse med grannlandet i väst. Sverige är den överlägset största vapenexportören i Norden.
På flera myndigheters bord
I rapporten kritiseras också Finlands sätt att bokföra och föra statistik över vapenexporten. Finland är det enda nordiska landet som inte infört ett elektroniskt system med vilket exportörer kan ansöka om exportlov för vapen.
Dessutom kritiserar SaferGlobe Finland för att tillstånden för vapenexport fortsättningsvis ligger på flera olika myndigheters bord medan det i andra länder allt mer har gått mot att frågor om vapenexport behandlas av en och samma myndighet.
I Finland redogör exempelvis Försvarsministeriet för exporttillstånden för militärvapen medan exporten av civilvapen lyder under Polisstyrelsen och inte är tillgängliga för allmänheten.
- Att centralisera övervakningen av vapenexport skulle effektivera användningen av våra resurser, säger rapportförfattaren Elli Kytömäki.
Selina Kangas från Försvarsministeriet tror att det nuvarande systemet med olika myndigheter som bestämmer om exporttillstånden kan förbättras men anser att det i dagens läge tjänar sitt syfte.
- Det här systemet har fungerat bra i Finland, kanske för att Finland är ett så litet land, säger Kangas.
Tillverkarens ansvar?
Raimo Karjalainen är verkställande direktör på vapentillverkare SAKO i Riihimäki. Företaget säljer bland annat prickskyttegevär och ammunition till utlandet.
- Våra förutsättningar att övervaka vad som händer slutar då våra produkter är i kundernas ägo, säger Karjalainen.
Oroar det inte er att era produkter kan hamna i fel händer?
- Det är svårt att ta ställning till den frågan. Våra kunder är olika länders försvarsmakter och vi litar på att de vet vad de gör, säger Karjalainen.
Utrikesministeriet har deltagit i finansieringen av SaferGlobes undersökning.