Artikeln är över 7 år gammal

Finland vill vara med bland Europas hetaste transportleder - Sverige tvekar

Finland vill att den så kallade Bottniska korridoren blir en del av EU-kommissionens högst prioriterade transportleder. Målet är att tillsammans med Sverige få vägar och järnvägar som löper på båda sidorna om Bottniska viken att bli en del av det transeuropeiska transportnätet. På så sätt kunde Finland få en rejäl medfinansiering från EU för att förbättra framförallt stambanan men också riksväg fyra.

I Europa löper nio transportkorridorer (TEN-T) kors och tvärs genom EU-länderna. Det är vägar, järnvägar och vattenvägar som utgör kärnan för råvarutransporter i unionen. EU-kommissionen beviljar stora stödsummor till dem för att transporterna inom unionen ska vara smidiga och konkurrenskraftiga.

Se EU-kommissionens karta över transportkorridorerna här.

Men i Finland når de högt prioriterade lederna bara de sydligaste delarna av landet, medan den största delen av våra råvaror finns längre norrut.

- Finland har sina resurser i mellersta och norra Finland. Det är viktigt att vi också har tillgång till våra råvaror och vettiga förbindelser, säger kommunikationsminister Anne Berner.

Finland, Sverige och Bottniska korridoren

För att få Finland och Sverige bättre fram på den europeiska transportkartan, har grannländerna i flera års tid samarbetat kring den så kallade Bottniska korridoren. Med Bottniska korridoren avser man de transportleder som löper på båda sidorna om Bottniska viken.

Pilar visar exempel hur den bottniska korridoren kunde gå
Så här kunde Bottniska korridorerna gå på båda sidor om viken.

Planen är att tillsammans med Sverige försöka sammanlänka lederna med det europeiska stomnätverket för transporter. Det skulle möjliggöra en medfinansiering från EU-kommissionen på tjugo procent av kostnaderna för att förbättra transportlederna.

På finländska sidan om viken skulle det betyda stora EU-medel framförallt till stambanan men också riksväg fyra från Helsingfors till Torneå. Därför ligger planen nu högt på kommunikationsminister Berners prioriteringslista.

- Vi prioriterar det här väldigt högt. Med hjälp av Bottniska korridoren kunde vi utveckla de norra delarna av Finland och också de arktiska områdena i Finland som en del av Europa, säger Anne Berner.

Med hjälp av Bottniska korridoren kunde vi utveckla de norra delarna av Finland och också de arktiska områdena i Finland som en del av Europa

Anne Berner

Berner påpekar att den arktiska regionen kan vara av strategisk betydelse för hela EU på grund av investeringar inom energisektorn, gruvindustrin, intelligenta transporter och hållbar turism. Verksamheten ökar i regionen, vilket betyder allt större trafikvolymer.

Sverige sätter käppar i hjulen

Finland har i flera år diskuterat frågan med EU-kommissionen och samarbetat med Sverige för att få draghjälp i frågan. Redan år 2011 var Finlands och Sveriges ministrar eniga om att tillsammans försöka få in den Bottniska korridoren i det europeiska TEN-T-stomnätet.

Nu har ändå Sverige börjat tveka.

När kommunikationsminister Anne Berner i ett brev i fjol frågade sin ministerkollega, ifall Sverige fortfarande vill medverka i Bottniska korridoren, fick hon svaret att Sverige först vill fatta sina nationella beslut och att man återkommer senare.

Än idag vägrar den svenska infrastrukturministern att avslöja om Sverige är med eller inte.

- Vi kommer att fatta beslut om nationell plan i april och det är då som regeringen offentliggör hur vi tycker och tänker, säger Tomas Eneroth, infrastrukturminister i Sverige.

Sveriges infrastrukturminister Tomas Eneroth
Tomas Eneroth Bild: (c) Pelle T Nilsson/Stella Pictures/All Over Press

Anne Berner kommenterar ministerkollegans kyliga svar med ett diplomatiskt leende.

- Sverige har nu tvekat i den här frågan och det måste vi ännu fördjupa oss i. Det är viktigt att vi i Norden har ett samarbete och att vi också är intresserade av att förstå varandras synpunkter, säger Berner.

Anne Berner
Anne Berner Bild: Yle

Kan Finland rita in en egen korridor?

De stora transportkartorna slås inte fast förrän år 2023. Ändå är tiden knapp för Finland att hinna nå enighet med Sverige och lägga upp planerna för transportlederna. Utan Sverige blir det ingen Bottnisk korridor.

- I så fall kan vi bara göra den på finska sidan och då blir det bara en halva. Men då går vi också miste om möjligheten att kunna investera i vissa delar av infrastrukturen som vi skulle behöva, säger Berner.

Anne Berner träffar sin svenska ministerkollega Tomas Eneroth i mars.