Finland kan behöva fördubbla sina försvarsutgifter under 2030-talet. Det säger en ny rapport från en parlamentarisk arbetsgrupp, som består av representanter från alla riksdagspartier.
Regeringen har skapat gruppen för att utreda hur försvaret borde utvecklas och understödjas på 2030-talet.
I år lägger Finland 7,7 miljarder euro på försvaret. Men partierna säger att siffran kan stiga till över 14 miljarder redan 2029 och att den kommer ligga på den nivån åtminstone fram till 2036.
Den här ökningen är mycket högre än Natos mål för medlemsländerna, det vill säga att medlemmar ska lägga minst 3,5 procent av sin bnp på rent militära utgifter.
Värnplikten anpassas till mindre årskullar
En central slutsats är att Ryssland fortsätter vara ett oförutsägbart hot mot Finland.
– Det finns inget militärt hot mot Finland, men vi måste vara beredda på att säkerhetsläget kan förändras snabbt, säger arbetsgruppens ordförande Jukka Kopra (Saml).
Också förändringar i hur snabbt krig och teknik utvecklas påverkar hur Finland måste försvara sig.
Trots att försvaret fungerar bra just nu finns det saker som måste tas hand om snabbt. Under de kommande 10–15 åren ska utvecklingen fokusera på att åtgärda det som släpat efter och därmed förbättra försvarsförmågan.
Rapporten säger att det är viktigare att vara förberedd än att tvingas hantera ekonomiska eller mänskliga kriser. Därför ska Finland satsa på beredskap.
Finland ska också utveckla värnpliktssystemet så att det beaktar att årskullarna minskar och att man behöver mer tekniskt kunnande. Man siktar också mot att höja dagpenningen.
Vänsterförbundet håller inte med
Försvarsbehoven är inte samma sak som de slutliga försvarsutgifterna, som politikerna bestämmer under varje regeringsperiod.
Försvarsminister Antti Häkkänen (Saml) säger att det är en styrka för Finland att man kommer överens om hur försvaret ska utvecklas.
”Detta möjliggör ett långsiktigt samarbete över regeringsperioderna för att stärka Finlands försvar och säkerhet”, säger han i ett pressmeddelande.
Vänsterförbundet är det enda partiet som inte håller med om allt i rapporten.
Vänsterns riksdagsgruppsordförande Aino-Kaisa Pekonen säger till Yle Uutiset att rapporten inte tar tillräcklig hänsyn till att USA kanske inte håller sig engagerat i Nato, och att Europa borde ta ett större ansvar för sin egen säkerhet.
De vill att man också diskuterar vad försvarsutgifter som överskrider Natos mål betyder för andra delar av samhället.