Beslutet att grunda togs nätverket i september 2025 och verksamheten inleddes i januari 2026
Initiativet är en del av arbetet som Justitieministeriet och Domstolsverket gör för att utveckla domstolarnas tjänster på svenska.
– Vi ska utveckla förslag till styrgruppen för nätverket och Domstolsverket. Vi ska uppmärksamma olika åtgärder inom vår egen organisation som kanske omedvetet försvagar svenskans ställning och rätten till modersmål, säger Anette Enbacka, tingsdomare vid Österbottens tingsrätt och ordförande för nätverket.
Att bygga upp ett nytt nätverk tar tid, konstaterar Enbacka. Domstolarna har olika miljöer, arbetar med olika typer av ärenden och har olika behov. Det gör att det krävs tid för att hitta rätta vägar framåt.
Verksamhetsplan på plats
Nu finns en färdig verksamhetsplan för 2026. Den innehåller långsiktiga målsättningar för nätverket, och information om hur styrgrupper, sekretariat, arbetssätt och arbetsredskap ska organiseras. Den ger också riktlinjer för hur resurserna ska fördelas.
De långsiktiga målen handlar om att ta fram stödmaterial för den dagliga verksamheten vid tvåspråkiga domstolar och att utveckla elektroniska arbetssätt i takt med den tekniska utvecklingen.
Förenhetligad service för kunderna
Nätverket ska hjälpa genom att göra servicen likadan överallt och hitta modeller för hur man kommunicerar med kunder. Konkret handlar det om att utveckla elektroniska arbetssätt.
De viktigaste målen är att dela god praxis och producera stödmaterial för tvåspråkiga domstolar. En materialbank ska byggas upp med fraser och mallar för kommunikation med svenskspråkiga kunder.
– Det handlar mycket om att stödja kanslipersonal och andra som har kontakt med kunder, inte bara domare, förklarar Anette Enbacka.
Nätverket ska också utveckla svenskspråkiga domar och andra dokument, samt ge språkliga råd.
– Jag tycker det är ett viktigt nätverk. Det finns behov för det här, säger Enbacka, som betonar att arbetet nu till en början handlar om att hitta metoderna för hur man ska jobba vidare.
På frågan om rättssäkerheten är sämre för språkliga minoriteter svarar Enbacka ett tydligt nej.
Hela rättskedjan i fokus
Anette Enbacka betonar att hela kedjan är viktig – från förundersökning och polisens verksamhet, via åklagarväsendet till tingsrättens verksamhet när det gäller både tolkning och ombud.
Nätverket omfattar de 18 tvåspråkiga domstolarna inklusive Ålands tingsrätt. Styrgruppen leds av lagmannen vid Österbottens tingsrätt och inkluderar hovrättspresidenten vid Åbo hovrätt samt överdomare från Vasa förvaltningsdomstol och försäkringsdomstolen.
Stora ambitioner men lite tid och pengar
Den största utmaningen är resursbrist. Endast ordföranden och sekreteraren får ett extra arvode, övriga medlemmar arbetar inom ramen för sina ordinarie tjänster.
– Det finns stora ambitioner och absolut ett behov, men om det sedan i praktiken finns tid för att göra detta är en annan sak, konstaterar Anette Enbacka.
Nätverket planerar två distansmöten och ett närmöte per år. Arbetet ska organiseras i undergrupper utifrån domstolslinjer och personalgrupper eftersom behoven varierar mellan olika domstolar.
Tvåspråkighet i praktiken
– Under 20 procent av ärendena är svenskspråkiga, men i praktiken har vi många tvåspråkiga och flerspråkiga ärenden, så verkligheten ser annorlunda ut, säger Anette Enbacka.
Hon beskriver praktiska problem som att tvåspråkiga domare ibland måste översätta åt tolkar som inte behärskar svenska, vilket tar mycket tid.
Nätverket är fortfarande i startgroparna. Den första verksamhetsplanen på svenska med finsk sammanfattning ska presenteras för medlemmarna under juni. Det första närmötet planeras till hösten 2026.