Då USA och Israel inledde kriget mot Iran i februari förvärrades livsmedelskrisen globalt.
I dag riskerar 363 miljoner människor runt om i världen att drabbas av akut hunger. Av dem har 45 miljoner människor drabbats till följd av konflikten i Mellanöstern och de stigande oljepriserna. Läget försämrades betydligt då Iran stängde Hormuzsundet och USA införde en motblockad mot iransk sjöfart.
Samtidigt finns det allt mindre pengar för hungersbekämpning, säger chefen för FN:s livsmedelsprogram (WFP), Carl Skau.
Han säger till The Guardian att WFP nu tvingas ”ta från de hungriga för att ge till de svältande”.
”Historiskt hög nivå av hunger”
– Det enorma gapet mellan matbehov och finansiering tvingar WFP att skära ner livsmedelsprogram för människor som lider brist på mat. Nu går pengarna främst till människor som står inför katastrofal svält, säger Skau.
Skau konstaterar att en stor del av matproblemet är kopplad till konflikterna i världen. I fjol larmade WFP om två svältkriser – i Gaza och Sudan.
Situationen i Gaza har förbättrats något sedan vapenvilan i oktober medan Sudan fortsätter att vara världens värsta humanitära kris.
Matpriserna helt beroende av oljepriserna
Högre oljepriser driver direkt upp matpriserna på grund av de stigande transportkostnaderna.
– Priset på mat och energi korrelerar starkt med varandra, och då energipriset går upp 30 procent betyder det att matinflationen på vissa platser stiger nästan lika mycket, säger Skau.
Blockader och stängda gränser fördyrar biståndet
Till exempel gränskonflikten mellan Pakistan och talibanregeringen i Afghanistan har lett till att Pakistan har stängt gränsövergångar. Det blockerar den vanliga vägen för livsmedelsbistånd. Konflikten med Iran har lett till att Afghanistans långa gräns mot Iran har stängts och att WFP tvingas använda långa och kostsamma landrutter.
Enligt Skau har 85 000 ton livsmedelsbistånd avsett för Afghanistan fastnat vid Pakistans gräns i månader för att sedan omdirigerats till Dubai, bara för att fastna där när Irankriget bröt ut.
Efter det skickade WFP varor via Turkiet och över Kaspiska havet och Turkmenistan. Det blev en sju månader lång försening.
”Vi tvingas fatta svåra beslut”
I Somalia ser man tydligt hur de överlappande kriserna – torka, minskad finansiering och globala leveransstörningar kopplade till konflikter i Mellanöstern – förvärrar hungern och försenar biståndsleveranserna. Undernäringen bland barn ökar.
Regionala konflikter tvingade nyligen WFP i Somalia att vänta i ytterligare 40 dagar på att få en matleverans från andra delar av Afrika.
Biståndsorganisationer tvingas göra svåra val då resurserna krymper och behoven växer.
Brist på gödsel hotar skördarna nästa år
Nästa år kommer allvarliga problem att uppstå. Leveranskedjan för en tredjedel av världens sjöburna gödningsmedel har minskat drastiskt.
– I östra Afrika kommer allt gödningsmedel från Mellanöstern, och det finns varken kapacitet eller resurser att köpa någon annanstans, säger Skau. Där pågår planteringssäsongen, och de negativa effekterna på produktiviteten kommer att synas om sex eller nio månader.
”Farligare än någonsin med humanitärt arbete”
Skau beklagar också urholkningen av internationella normer som har gjort WFP:s humanitära arbete farligare än någonsin. Många har dödats medan de utfört humanitärt arbete.
Han säger att WFP verkligen känner av hotet mot rättsstatsprincipen.
– Vi känner det vid kontrollpunkterna, och också drönarkrigen är fruktansvärda. Vi förlorar fler kollegor än någonsin, och det är mycket svårt att exakt peka ut vem som gjort vad. Det har aldrig varit farligare.
Givarländerna skär ner på biståndet
De höga oljepriserna och den globala inflationsökningen har påverkat givarländernas vilja att finansiera WFP.
I år är det uppskattade finansieringsbehovet 13 miljarder dollar, men hittills har bara 2,8 miljarder dollar flutit in.
USA:s nedskärningar syns tydligt
Pengarna för bistånd minskade i fjol drastiskt, bland annat eftersom USA – den i särklass största givaren – minskade sitt bidrag med mer än hälften. WFP-chefen Carl Skau konstaterar att det handlar om ”en enorm minskning”.
– På finansieringssidan hade vi en minskning på nästan 40 procent jämfört med föregående år. Biståndspersonalen har minskat dramatiskt särskilt i Afghanistan och Jemen där Trumpadministrationen skurit ner all nödfinansiering av livsmedel.
Källa: Reuters