Balettvärlden splittras i sommar mellan väst och öst.
När ridån går upp för Helsingfors internationella balettävling (HIBC) på torsdag är det främst västerländska topptalanger som kliver ut på scenen. Bara en månad senare står den berömda Bolsjojteatern i Moskva värd för sitt eget storevenemang.
Hannu Hyttinen, vice ordförande för HIBC, bekräftar att de skärpta geopolitiska spänningarna återspeglas i internationella sport- och kulturevenemang.
– Man kan lugnt säga att järnridån har återvänt till baletten. I praktiken har västvärlden ingenting i Moskva att göra just nu, säger Hyttinen.
Många amerikaner i Helsingfors
När deltagarlistan för Helsingfors internationella balettävling publicerades var det en sak som stack ut: ovanligt många amerikaner deltar i år.
Ett rekordantal på 230 dansare från 36 länder sökte till tävlingen i Helsingfors.
På den slutgiltiga listan efter gallring återstår 76 dansare från 14 länder. Av dessa kommer hela 70 procent från västländer, medan deltagarna från Asien ser ut att vara något färre än tidigare år.
Siffran hade kunnat vara ännu högre, men tidpunkten i början av juni är problematisk för många, eftersom operahusens spelsäsonger fortfarande pågår.
Danslegenden Nina Ananiasvili, konstnärlig ledare för Georgiens statsbalett och jurymedlem i Helsingfors, tror att det stora antalet amerikaner beror på arbetsmarknaden.
Hon har själv gjort en unik karriär på båda sidor av den forna järnridån, som prima ballerina vid både Bolsjojteatern och American Ballet Theatre.
– I USA har antalet balettkompanier minskat och unga dansare söker sig till Europa. De konstnärliga ledarna för de europeiska kompanierna kan enkelt resa till Finland för att handplocka de dansare och koreografer de fastnar för, förklarar Ananiasvili.
Moskva arrangerar ”balett-OS” med miljonpott i rubel
År 2022 bojkottades Moskvas internationella balettävling i stor utsträckning till följd av Rysslands invasion av Ukraina.
I år hävdar arrangörerna att de har bjudit in dansare från 30 länder till det de själva kallar balettens OS.
Deltagarna sägs komma också från västländer som USA, Storbritannien, Kanada, Frankrike och Sverige. Någon offentlig deltagarlista finns ändå inte, och Yle har trots förfrågningar inte fått se den.
Hannu Hyttinen tror att de utländska deltagarna i Moskva främst är studerande som redan har en koppling till Ryssland.
Huvudpriset i Moskva är 7,5 miljoner rubel (cirka 88 000 euro), vilket kan jämföras med det största priset i Helsingfors: Jane Erkko Grand Prix på 20 000 euro.
Ryssland har länge använt balett som ett verktyg för mjuk makt (soft power). Tävlingen i Moskva, som finansieras av ryska staten och kulturministeriet, är ett sätt att visa att det fortfarande är Ryssland som sätter reglerna.
Det här underlättas av att balettvärlden, till skillnad från idrottsvärlden, saknar ett internationellt takförbund som kan diktera gemensamma regler.
Ingen enskild tävling har någonsin dikterat, eller kommer att diktera, världsordningen inom danskonsten
Nina Ananiasvili, balettchef
Juryn i Moskva leds av Bolsjojs stjärnballerina Svetlana Zacharova. Hon är känd som en uttalad anhängare av president Vladimir Putin och som före detta dumaledamot. Nu är hon rektor för Bolsjojbalettakademin.
Juryn består i huvudsak av representanter från Rysslands politiska allierade, däribland Kina, Belarus, Kuba och Serbien, samt de så kallade Brics-länderna, men även Sydkorea och EU-landet Ungern.
Årets Moskvatävling är tillägnad Jurij Grigorovitj, Bolsjojs legendariska koreograf från sovjettiden som gick bort förra året, 98 år gammal.
I ett officiellt uttalande från arrangörerna citeras Grigorovitj angående tävlingens politiska tyngd: ”Varje nytt möte innebär en ny milstolpe i balettens utveckling och definierar på sätt och vis världsordningen inom danskonsten.”
Nina Ananiasvili – som själv vann guldmedalj i Moskva under sin aktiva karriär – avfärdar de pompösa politiska orden:
– Ingen enskild tävling har någonsin dikterat, eller kommer att diktera, världsordningen inom danskonsten. Det är löjligt att påstå något sådant. Förr var tävlingarna djupt genomsyrade av politik och ideologi, men i dag ska de vara strikt professionella evenemang.
Dansarna tvingas till etiska överväganden
Det som gör situationen extra intressant är de asiatiska dansarnas roll. Sydkorea, Japan och Kina finns representerade i båda tävlingarna.
Medan många européer brottas med etiska dilemman, kan unga asiatiska dansare lockas av de ryska prispengarna på miljontals rubel.
Att prisbelönas i Bolsjojtävlingen har dessutom historiskt sett gett en hög status som kunnat bana väg till den absoluta världstoppen.
Visste du de här tre intressanta sakerna om balett? Se kulturredaktör Jenny Jägerhorn berätta.
Ananiasvili påpekar också att balettelever i många asiatiska länder utbildas enligt den ryska Vaganovametoden.
– Det är förmodligen en förklaring till det stora antalet asiatiska dansare i Moskva. Dessutom har Ryssland många balettkompanier, vilket innebär goda chanser till jobb.
Hyttinen lyfter även fram rent praktiska och politiska faktorer, som visumregler: Kinesiska medborgare har betydligt lättare att ta sig till Ryssland än till väst tack vare ländernas visumfrihet.
Prispengarna i öst bekymrar ändå inte Helsingforstävlingens arrangörer.
– Vi har faktiskt inte alls tänkt på Moskvatävlingen. Nu fokuserar vi helt och hållet på tävlingen här i Helsingfors, säger Hyttinen.
Världsläget gör sig ändå påmint i bakgrunden.
– Jag vill inte se en ny järnridå falla, det vill ingen normal människa. Men i den här galna världen kan man tyvärr inte längre utesluta någonting, säger Ananiasvili.
Helsingfors internationella balettävling startar den 28 maj och samtliga omgångar kan streamas på Yle Arenan. Vinnarna utses under en gala den 5 juni. Galan sänds på Yle Arenan med start klockan 19 och med en timmes fördröjning i tv-kanalen Yle Teema klockan 20.
Se alla sändningar här:
