Solen skiner när vi besöker Brages friluftsmuseum i Vasa. Vi möts av guiden Leena Sandberg som är klädd i en folkdräkt – ett plagg som har fått ett rejält uppsving i det moderna modet.
– En ny generation har hittat folkdräkten och den har blivit populär igen, säger Sandberg.
Folkdräkter växer i popularitet både i Finland och i Sverige, medan de i Norge redan länge varit en självklar del av nationaldagsfirandet.
Den nutida folkdräkten är en rekonstruktion av de högtidsdräkter som användes under det sena 1700-talet och tidiga 1800-talet i Finland. Samtliga dräkter baserar sig på historiska plagg som finns bevarade i museer.
Folkdräkten är en renodlad högtidsdräkt som ofta används vid fina tillställningar och högtider.
Men enligt Sandberg kan man i dag bära folkdräkten på flera olika sätt.
– Vid högtidliga fester ska man bära den som en komplett dräkt, men det är också trendigt att använda delarna på ett nytt sätt. Man kan till exempel matcha kjolen med en modern tröja, eller bära västen till jeans.
Konstruerade av nationalromantiker
Intresset för folkdräkter väcktes under det sena 1800-talet i takt med nationalismen och nationalromantiken.
Människor ur de högre stånden fascinerades av folket på landsbygden och ville lyfta fram deras kultur, vilket ledde till att man började komponera dräkter.
När föreningen Brage grundades i Helsingfors i början av 1900-talet blev den ett centrum för dräktarbetet.
Den finlandssvenska forskaren Yngvar Heikel samlade in stora mängder äldre textilier och blev 1923 föreståndare för dräktbyrån och bygdedräktsmuseet. Där skapades dräkter för både kvinnor och män.
Brage hade en väldigt livlig verksamhet före kriget samt under 1950- och 60-talen. Dotterföreningen Vasa Brage utmärkte sig särskilt med sina körer och danslag där dräkterna flitigt användes.
Totalt finns det 186 finlandssvenska folkdräkter, och cirka 500 i hela Finland.
Folkdräkten som identitetsmarkör
Att folkdräkten trendar på sociala medier kan bland annat bero på en längtan efter en enklare tid eller stabilitet. En bidragande faktor är folkdräkternas långa historia.
– I oroliga tider dras människor till folkdräkterna, de ger trygghet, konstaterade konstnären och forskaren Anna Lindkvist Adolfsson till Sveriges Radio förra året.
Många vill ha en dräkt som visar deras rötter, när den fungerar som en identitetsmarkör. En komplett folkdräkt består av flera olika delar, och i detaljerna gömmer sig mycket symbolik.
Förr handlade kläderna i hög grad om att visa upp sin status: ju mer tyg och finare material man hade, desto mer välbärgad var man.
Man kan tro att det är varmt, men det är inte så svettigt som man kan tro. De är gjorda av naturmaterial som andas bra.
Leena Sandberg
På den kvinnliga dräkten har blusen exempelvis vida ärmar för att visa att man hade råd med mycket tyg. Hade man det gott ställt var förklädet i silke, annars fick man nöja sig med linne.
Kjolen består av närmare tre meter ylletyg, och under den bar man ofta en eller flera underkjolar. Trots de många lagren är plaggen förvånansvärt behagliga.
– Man kan tro att det är varmt, men det är inte så svettigt som man kan tro. Jag har använt min dräkt i 40 år under flera varma somrar, och det har gått jättebra. De är gjorda av naturmaterial som andas bra, berättar Leena Sandberg.
Den manliga dräkten kan smyckas med dyra mässingsknappar på västen och ett söljebälte runt midjan. Männen bar knälånga knäbyxor som också kunde smyckas med knappar vid knäna.
Både kvinnor och män bär huvudbonad. Till den kvinnliga dräkten hör ett stycke med spets och en bindmössa i siden. Huvudbonaden symboliserar att kvinnan är så kallad giftasvuxen och har blivit konfirmerad.
Dräkterna är kostsamma, dels på grund av hantverket och dels för att de tillverkas av äkta naturmaterial. Priset för en färdig dräkt ligger vanligtvis på runt två till tre tusen euro, beroende på material.
Så bär du dräkten
En folkdräkt kan bäras vid fina tillställningar, men delar av den fungerar även utmärkt till vardags. Leena Sandberg betonar även att man får bära dräkter från andra kommuner än sin egen.
– Folkdräkten är ingen uniform, det finns möjlighet till variation. Det är roligt att man kan köpa folkdräktsdelar om man råkar hitta dem på loppis och börja använda dem i sin vardag, säger Sandberg
Dräkten i sin helhet passar perfekt vid tillfällen som studentfester, bröllop, släktmiddagar eller begravningar.
– Om du ska på slottsbal finns det inga genvägar, då måste dräkten bäras helt komplett, förklarar Sandberg.
Det är ofta arvingar till den äldre generationen som lämnar in dräkter till föreningen för att säkra deras framtid. Brage i Helsingfors ansvarar för de finlandssvenska dräkterna och har det övergripande lagret.
Brages friluftsmuseum i Vasa hyr ut både kompletta folkdräkter och enstaka dräktdelar. Till Brages populära folkdräktspicknick i augusti brukar det komma hundratals människor.