Intresset för att lära sig främmande språk, alltså andra språk än de inhemska språken, är fortfarande svalt. Det visar vårens studentresultat.
Bland finskspråkiga studenter syns i år en blygsam ökning, men endast 12 procent av dem valde att skriva minst två främmande språk i studenten.
Däremot lockar språkstudier svenskspråkiga studenter mer. I år skrev 21 procent av dem minst två främmande språk i studentexamen. Men också bland dem har intresset minskat under det senaste decenniet.
Det här skapar oro i affärsvärlden. Kunskaper i främmande språk ger konkurrensfördel i arbetslivet.
Mikko Vieltojärvi, sakkunnig på Finlands Näringsliv EK, säger att den här utvecklingen är beklaglig ur arbetslivets synvinkel.
– Hos oss behöver företagen språkkunnig arbetskraft och en så bred palett av olika främmande språk som möjligt, säger Vieltojärvi.
Alla språkkunskaper är en fjäder i hatten
Röster inom näringslivet har också tidigare efterlyst bredare språkkunskaper och uttryckt oro över att allt färre väljer att satsa på att lära sig främmande språk.
Bland annat Tysk-finländska handelskammaren lyfter behovet av att kunna det språk som talas i samarbetslandet vid utrikeshandel.
Arbetsplatser förutsätter ofta kunskaper i engelska, och många tar för givet att man klarar sig med enbart engelska.
– Men styrkan i att kunna andra språk ligger i att det är ett sätt att sticka ut. Med det kan man komma till sådana uppgifter som man inte annars skulle komma till, se världen och lära sig saker om världen, säger Vieltojärvi.
Vilket språk ska man välja?
På frågan om vilket språk som är värt att lära sig är svaret enkelt.
– Varje språk är värt att lära sig. Man kan aldrig veta på förhand vilket språk som man kommer att behöva i arbetslivet eller i övriga livet. Jag vill inte säga att det finns något enskilt språk som är viktigare än andra.
Själv råder han alla föräldrar att uppmuntra sina barn att lära sig främmande språk.
– Det är nyttigt och givande. Det lönar sig att studera främmande språk eftersom det öppnar helt nya möjligheter.