19-åriga Rasmus Ivars gestikulerar entusiastiskt när hans favoritämne i gymnasiet kommer på tal.
– Jag har satsat 100 procent på spanska – nej, 110 procent! Jag har lagt jättestort fokus på att lära mig språket. Det kommer från min inre motivation att vara delaktig i den spansktalande världen.
Den känslan är han uppenbarligen inte ensam om. Andelen gymnasiestuderande som skriver spanska i studentexamen ökar snabbt.
Av dem som tar på sig studentmössan i år skrev nästan 4 procent provet i spanska, antingen lång eller kort lärokurs. Andelen har ökat flera år i rad.
Rasmus Ivars förälskade sig i det spanska språket i sina tidiga tonår:
Rasmus Ivars läste samtliga åtta studieavsnitt, eller kurser, i spanska som erbjuds vid Helsinge gymnasium i Vanda. I hans språkstudier ingick även en veckas utbyte till en skola i Spanien.
Det blev till slut ett E i spanska, alltså det näst bästa vitsordet.
– Det är jätteskönt att bli student. Det har varit en hel del att få inläst i skallen.
Liten renässans för främmande språk
I flera år har det rapporterats om minskande intresse för främmande språk bland gymnasieelever. En orsak har varit att de korta språken ger dåligt med poäng när man söker till universitet och högskolor.
Men nu syns en svag vändning uppåt. Andelen abiturienter som väljer att skriva minst två främmande språk i studentexamen ökar.
Med främmande språk avses andra än de inhemska språken svenska, finska och samiska.
Intresset för franska och tyska har ökat en aning.
Även ryskan går framåt. Provet i lång ryska skrevs främst av personer med annat modersmål än svenska eller finska – många av dem sannolikt flyktingar från Ukraina.
Tydligast är ändå ökningen för spanskans del.
Outi Vilkuna, ordförande för Språklärarförbundet i Finland, gläds åt att spanskan vädrar morgonluft.
– Jag tror att turismen till Spanien, spansktalande fotbollsstjärnor och popmusik på spanska har bidragit till att allt fler unga väljer att lära sig spanska.
Samtidigt har föräldrarna ett stort inflytande över vilka språk barnen i slutändan väljer, säger hon.
– När en populär spansk serie som till exempel Familjen Serrano visas i tv ökar det direkt anmälningarna till medborgarinstitutens kurser i spanska. På samma sätt tror jag att vårdnadshavarnas intressen påverkar deras barns språkval i skolan.
Outi Vilkuna betonar att intresset för främmande språk väcks tidigt, senast i de högre klasserna. Därför sätter grundskolornas resurser ramarna:
– Intresset för främmande språk i studentexamen hänger ihop med vad som erbjuds yngre elever. Man kan ju inte läsa ett språk som inte finns på schemat.
Testade läsa spanska i gymnasiet
Också abiturienten Emma Simonen vid Helsinge gymnasium blev sugen på spanska och försökte läsa det under första året i gymnasiet.
Så småningom valde hon ändå att hoppa av och skrev inte något främmande språk i studentexamen:
Outi Vilkuna ser att gymnasisternas intresse för språk går hand i hand med samhällets attityder.
Ofta kokas diskussionen om språkundervisning ner till en fråga om direkt nytta: vad vinner man konkret på att lära sig ett visst språk?
Hon upplever att svenskspråkiga överlag har en positivare inställning till språkkunskaper än finskspråkiga.
Detta kan vara en förklaring till att det är vanligare att skriva främmande språk bland svenskspråkiga abiturienter.
– Jag tror att det i grunden är en attitydfråga: Hur vi ser på språkkunskaper, på andra kulturer och på möten mellan människor. Ser vi språket bara som ett verktyg, eller ser vi det som något som berikar livet på ett djupare plan?
Rasmus Ivars tror att förklaringen till svenskspråkigas språkintresse ligger i att många rör sig mellan svenska och finska till vardags. Det skapar en god vana.
– Språk stöder varandra. När man känner att man har flyt i ett språk blir man sugen på att testa ytterligare ett. Själv har jag nu blivit intresserad av att lära mig också italienska.
Nya favoriter bland realämnena
Det är inte bara språkintresset som rör på sig bland de unga, visar den färska statistiken om studentskrivningarna.
Bland realämnena syns en tydlig uppgång för ämnen som samhällslära, hälsokunskap och psykologi.
Däremot minskar intresset för biologi. Ämnet, som för några år sedan var populärast, skrevs den här våren av bara var femte abiturient.
Emma Simonen hör till dem som skrev biologi den här våren. Biologi har fortfarande en betydligt starkare ställning bland flickor än bland pojkar.
Biologin hänger ihop med hennes framtidsplaner. Hennes mål är att studera farmaci och kanske jobba med att ta fram nya läkemedel.
– Det var framför allt människans biologi, cellbiologi och genteknologi som intresserade mig. Det är sådant som jag kommer att ha direkt nytta av i den utbildning i farmaci som jag har sökt till.
Klimatfrågor gör hälsokunskapen relevant
Av samma anledning skrev Emma Simonen också hälsokunskap, som var det näst populäraste ämnet i vårens studentskrivningar.
Hon uppskattar att ämnet förutom personlig hälsa även behandlar miljöns inverkan på människan.
– Klimatförändringen är relevant i hela världen. Det är jättebra att vara medveten om vad som pågår och hur man kan försöka förebygga det som sker.
Samhällslära är numera det populäraste realämnet i studentexamen. I våras skrev 33 procent av abiturienterna provet.
Rasmus Ivars hörde till dem. Det oroliga världsläget gör att han tycker det är viktigt att förstå hur en välfungerande demokrati ser ut.
– Det sker enormt mycket inom politik och geopolitik just nu, och det känns som att det finns mycket ondska i världen. Jag vill kunna sätta mig in i de här situationerna för att förstå vad som händer. Där tycker jag faktiskt att samhällsläran har hjälpt mig.
Vilka språk har du lärt dig och vad fick dig att välja just dem? Kommentera!