Antalet gymnasiestuderande i Finland väntas minska med cirka 21 000 personer till år 2040. Det framgår av Kommunförbundets färska rapport. Det är en minskning på 21 procent jämfört med läget idag.
– De svenskspråkiga områdena är det särskilt i de ekonomiska regionerna kring Lovisa-regionen och Raseborg men också i Åbolands region som antalet ungdomar i gymnasieåldern väntas minska mest, säger Minna Lindberg, specialsakkunnig på Kommunförbundet.
Kommunförbundets rapport utgår inte direkt från enskilda kommuner utan den större ekonomiska regionen kring en stad eller kommun.
Bakgrunden till att antalet gymnasiestuderande minskar är att det föds färre barn i Finland.
Nedläggningar och samarbeten
Vad betyder ett minskande antal gymnasieelever för kommunerna? Krasst sagt betyder det att i vissa kommuner kommer gymnasiet att behöva läggas ner.
Irmeli Myllymäki, direktör för utbildningsfrågor vid Kommunförbundet säger till Yle att gymnasienätverket kommer att förändras om elevantalet i landet minskar med 21 000 de kommande 15 åren.
– Svårt att säga hur många nedläggningar det blir, men gymnasienätverket glesnar nog en del, säger Irmeli Myllymäki, direktör för utbildningsfrågor vid Kommunförbundet.
Enligt Kommunförbundets prognos kommer det att finnas stora regionala skillnader i hur mycket antalet ungdomar i gymnasieåldern minskar. Antalet gymnasieelever väntas minska med 50 procent i delar av östra Finland medan minskningen är under tio procent i städer som Helsingfors och Åbo.
Framförallt vill Kommunförbundet i sin rapport uppmana kommunerna och utbildningssamordnarna att fundera ut vilka former av samarbete som fungerar bäst just för dem.
– Med tanke på långsiktiga strukturella samarbeten så behöver man i regionen sitta ner och titta tillsammans på framtiden. Hur tryggar vi tillgången till den svenskspråkiga gymnasieutbildningen här i vårt område? säger Minna Lindberg.
Det finns i dag 36 svenskspråkiga gymnasier i Finland. För kommunerna spelar gymnasierna en viktig roll med tanke på kommunens framtid. Men ett minskande antal ungdomar leder till risken för att gymnasier även i Svenskfinland måste läggas ner.
– Vi går inte ut och säger att något visst gymnasium ska eller inte ska läggas ner, utan tvärtom har vi tänkt att vi måste låta kommunerna och utbildningsanordnarna hitta samarbetssätten.
Det minskande antalet ungdomar i regionerna kommer enligt Lindberg att leda till olika lösningar på olika platser.
– Samarbeten kan göras i regionen eller över regiongränser – det kan handla om samarbeten med finskspråkiga anordnare eller de svenskspråkiga yrkesutbildningarna som gör att man tillsammans kan skapa sådana strukturer som håller också resursmässigt.
”Statsandelssystemet försvårar samarbeten”
Kommunförbundet anser att det behövs ekonomiska morötter för kommunerna att samarbeta.
Varje kommun i Finland är enligt lagen med om att finansiera gymnasieutbildningen i landet. Men de som är gymnasieanordnare får statsandelar för att ordna gymnasieutbildningen. Problemet idag, enligt Kommunförbundet, är att om två kommuners gymnasieanordnare går ihop minskar statsandelarna för den ena kommunen.
– Det betyder att det här nuvarande systemet inte stöder samarbete utan tvärtom finns det ett ekonomiskt incitament att upprätthålla ganska små gymnasieenheter, säger Minna Lindberg.