Snart kan genredigerad mat utan särskild märkning ligga i din butikskorg.
Bland jordbrukarna är det en hel del som går och väntar på att EU ska godkänna det som kallas nya genomiska tekniker (NGT). Orsaken är att tekniken kan ge grödor som tål klimatförändringarna bättre än dagens sorter.
Samtidigt varnar forskare och miljöorganisationer för att bönder kan bli beroende av storföretag och att vi konsumenter förlorar rätten att veta vad vi äter.
NGT, även kallad gensaxen, innebär att man gör exakta ändringar i växtens egna befintliga arvsmassa.
Det är alltså inte samma som genmodifiering (GMO) där man för in gener från helt andra arter. Även om EU skulle godkänna NGT-sorter, kommer GMO fortsättningsvis vara förbjudet.
I mitten av maj avgörs frågan i Europaparlamentet.
Hoppet på den österbottniska åkern
Niclas Sjöskog, jordbrukare och vice ordförande för Österbottens svenska producentförbund (ÖSP), ser tekniken som ett viktigt verktyg för att möta framtidens utmaningar.
Han beskriver tekniken som ett sätt att skynda på den naturliga växtförädlingen för att möta ett klimat som redan har förändrats.
– Vi ser redan hur klimatet förändras med mer extremt väder, och vi behöver sorter som tål både torka och kraftiga regn bättre, säger Sjöskog.
Forskare köper inte argumenten för NGT
Men alla delar inte jordbrukarnas optimism. Maria Ehrnström-Fuentes, biträdande professor vid Hanken och forskare inom hållbart jordbruk, varnar för att debatten blir för snävt teknisk.
Hon menar att det pågår en långvarig kamp om vem som ska äga rätten till fröna.
– Även om EU diskuterar ett förbud mot patent på växterna, finns det en risk att bonden ändå blir beroende av stora bolag genom de tekniska paket som krävs för att odla dessa grödor, säger Ehrnström-Fuentes.
Det kan handla om att utsädet är designat för att bara fungera optimalt med ett visst bekämpningsmedel från samma företag. Hon ifrågasätter också om det finns en helhetsbild vad gäller konsekvenserna för naturen runtomkring.
– Vi vet inte tillräckligt om hur de här genredigerade växterna påverkar hela ekosystemet. Det handlar om allt från insektslivet till den biologiska mångfalden i stort, säger Ehrnström-Fuentes.
Expert ser möjligheter för finländska företag
En av frågorna som debatteras är hur det ska märkas ut vad i butiken som härstammar från en NGT-sort.
Kritiker, däribland miljö- och konsumentorganisationer inom kampanjen Blacked-Out Ingredients, menar att avsaknaden av märkning fråntar konsumenterna möjligheten att ”rösta med plånboken”. I praktiken blir det då omöjligt att veta om maten i butikskorgen är genredigerad.
En annan het fråga handlar om patent. EU ser ut att gå in för att förbjuda patent på alla NGT-sorter.
Tanken här är att skydda bönders rätt att fritt använda sitt eget utsäde och förhindra att några få storföretag får monopol. Om en NGT-sort skulle få patent innebär det att bonden inte får spara utsäde från ett år till ett annat, eftersom det ses som ett patentintrång.
Max Schulman, spannmålssakkunnig vid Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter (MTK), betonar att tekniken är betydligt mer träffsäker än de metoder man tvingats använda hittills. Och han ser en möjlighet för finländska företag om EU driver igenom förbudet på patent.
– Eftersom det här är en billigare metod än traditionell GMO, öppnar det dörren för att utveckla växtsorter som är anpassade för just våra nordiska förhållanden. Det är något som de stora globala företagen annars inte prioriterar eftersom vår marknad är så liten, säger Schulman.
