Sedan 2013 har tjänsten som språkrättsråd funnits vid Justitieministeriet.
Det var dåvarande justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) som utnämnde Corinna Tammenmaa till tjänsten.
Tammenmaa bytte till en annan tjänst i mars 2026 och ministeriet har inga planer på att utnämna en ny person som språkrättsråd.
”Det här ser illa ut”
Det här oroar Henriksson som i dag är EU-parlamentariker.
Hon hade inte hört talas om förändringen när Svenska Yle ringde upp henne.
– Jag tycker det låter märkligt. Tjänsten som språkrättsråd inrättades eftersom det fanns ett behov, säger Henriksson.
Hon är förvånad över beslutet och anser att det fortfarande behövs en ansvarig för språkliga frågor på Justitieministeriet.
Att titeln språkrättsråd tas bort tyder enligt henne på att man på ministeriet har problem med både titeln och själva uppgiften.
– Det ser ut som att man vill nedgradera språkfrågan på ministeriet. Jag tycker att det här ser väldigt illa ut, säger hon.
Fel signal utåt
Anna-Maja Henriksson understryker att hon inte vet vad som ligger bakom beslutet, men hon frågar sig om det kan vara politiskt.
Hon påminner om att Sannfinländarna tidigare haft som målsättning att komma åt tjänsten som språkrättsråd.
Så här skrev de i sitt finskhetsprogram 2022 (fritt översatt):
”Tjänsten som språkrättsråd bör avskaffas, alternativt måste kopplingar och eventuella intressekonflikter utredas för de tjänstemän som arbetar med språkfrågor.”
Henriksson anser att titeln språkrättsråd även har ett symbolvärde, och att det varit viktigt att Justitieministeriet har haft en särskild person som sysslar med de språkliga rättigheterna.
– Nu signalerar man att just den här tjänsten inte behövs. Det är upp till ministeriet att bevisa att beslutet inte påverkar deras arbete med de språkliga rättigheterna, säger hon.
Hur känns det personligen för dig som såg till att inrätta den här tjänsten?
– Jag tycker att det är mycket trist att det går till på det här sättet.
Inget politiskt beslut
Corinna Tammenmaa säger att hon är nöjd med att byta tjänst till lagstiftningsråd på Justitieministeriet.
Hon vill inte kommentera närmare vad som händer med tjänsten som språkrättsråd.
Till uppgiften ingick att främja de språkliga rättigheterna och utveckla arbetet med nationalspråksstrategin. Tammenmaa uttalade sig ofta i medier om frågor som rörde bland annat svenskan.
Vid Justitieministeriet försäkrar man att förändringen varken är politisk eller på något sätt dramatisk.
Enligt avdelningschef Johanna Suurpää handlar det om vanlig omorganisering, något som ministeriets enhetschef Yrsa Nyman instämmer i.
– Det handlar om hur man ändrar vissa tjänster och hur människor byter uppgifter. Det är ingen politik inblandad här, säger Nyman.
Enligt ministeriet är titeln språkrättsråd omodern, och därför har man valt att slopa den. I stället använder ministeriet mer allmänna titlar, till exempel sakkunnig eller lagstiftningsråd.
– Det påverkar över huvud taget inte hur väl vi sköter våra uppgifter som rör språklagen, säger Nyman.
Måste man som svenskspråkig vara orolig?
– Nej, absolut inte. Vi har personer inom enheten som arbetar med språkfrågor, precis som förut.
Folktingssekreteraren orolig för minskad personalstyrka
Folktingssekreteraren Christina Gestrin berättar att Folktinget är medvetet om att tjänsten som språkrättsråd inte längre finns.
Hon ser med oro på att personalen som arbetar med språkfrågor vid ministeriet har minskat under de senaste åren.
– Därför tycker jag att det är synd att den här tjänsten helt enkelt har försvunnit, säger hon.
För Gestrin är det allra viktigaste att arbetet med språkfrågor sköts. Hon är nöjd med Jasmiina Jokinen, konsultativ tjänsteman och den som främst arbetar med frågor rörande nationalspråken.
– Hon sköter sitt uppdrag mycket bra. Men sammantaget har personalstyrkan minskat och det är väldigt synd. Det märker vi också av.
Gestrin nämner förslaget om att delegationen för språkärenden ska slås samman med delegationen för teckenspråksärenden.
– Varken vi som arbetar för svenskspråkigas språkliga rättigheter eller de som arbetar för teckenspråkets rättigheter är glada över den här sammanslagningen.
Finns det något annat vi ska granska? Tipsa oss!
Hur bra bevakas svenskans ställning i Finland? Vad tycker du? Skriv gärna en kommentar.