Undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP) presenterar nu en lite mera konkret modell för att senarelägga sommarlovet med två veckor. Det nya i förslaget är en extra lovvecka i april som ska dela in vårterminen i tre jämnare perioder och förbättra både elevers och lärares ork.
Ärendet har framskridit under vintern och ministeriet är nu redo att skicka ut modellen på remiss till olika intressentgrupper.
– Det som vi har att arbeta med är en konkret modell som löser de olika utmaningarna som det skulle kunna betyda att flytta sommarlovet. Vi ska ännu kartlägga hur det inverkar på olika utbildningar och på arbetslivet, säger Adlercreutz.
Vårterminen delas i tre perioder
Enligt förslaget skulle skolan sluta två veckor senare i juni och på motsvarande sätt börja senare i augusti. Detta skulle innebära en omstrukturering av hela skolåret.
– I praktiken skulle det handla om att man skulle ha ett extra lov i april. Då känns det naturligt att lägga in en extra lovvecka på våren och det skulle i praktiken betyda att vårterminen skulle delas in i tre ungefär lika långa avsnitt, förklarar Anders Adlercreutz.
Han beskriver det som en naturlig lösning med tanke på hur vårterminen ser ut idag. Han påpekar också att liknande lösningar redan existerar i andra länder och att uppdelningen skulle underlätta vårterminen.
Närmare europeisk praxis
Adlercreutz motivering för reformen är att Finland har en märkbart annorlunda rytm än övriga Europa och särskilt de nordiska grannländerna.
Skolan slutar betydligt tidigare i Finland än i till exempel Sverige och Norge.
– Jag tänker att mångas arbetsliv ganska långt är förknippat med rytmen i övriga världen. En senareläggning av sommaren skulle kunna underlätta familjernas vardag, och det har primärt varit min utgångspunkt i det här arbetet, säger han.
Undervisningsministern betonar att det nuvarande systemet försvårar för familjer att samordna semestrar.
– I praktiken betyder det att det är ganska svårt för föräldrarna att ta ut sina ledigheter samtidigt som barnen har ledigt. I början av juni är det svårare att ta ut ledigheten än i augusti till exempel.
– Min tanke bakom det här är i första hand att föra Finland lite närmare europeisk och nordisk praxis med tanke på att en sådan modell gör det lättare för familjerna att maximera tider tillsammans under sommaren.
Påverkar all utbildning
Adlercrutz understryker att förändringen inte enbart handlar om att justera sommarlovet.
– Det här har följder för inte bara arbetslivet utan också utbildningssektorn som en helhet. Det här kommer att ha inverkan på studentskrivningar, antagning till skolor, andra stadiet och tredje stadiet.
Processen är fortfarande i ett tidigt stadium. Frågan har inte diskuterats med oppositionen och ingick inte i regeringsprogrammet, vilket innebär att det krävs samsyn inom regeringen.
– Vi tar ett steg i taget. Vi skickar ut den här modellen på utlåtande och hoppas förstås på riklig respons så att vi har omvärldens syn på förslaget. Efter det för vi regeringsinterna diskussioner, säger Adlercreutz.
Ett eventuellt lagförslag skulle kunna vara möjligt under hösten, men ministern betonar att det tar tid att genomföra det.
– Det är knappast aktuellt att förändringen sker genast påföljande år. Vi måste se vilka alla de rörliga delarna är och sedan slå fast en tidtabell, säger ministern.
Han tänker att år 2028 tidigast är realistiskt.
Adlercreutz hoppas nu på att lärarorganisationerna ger sin syn på förslaget, vilket han är säker på att de kommer att göra.
När tycker du att skolorna borde ha sommarlov? Hur skulle det påverka dig om sommarlovet flyttades fram? Berätta i kommentarsfältet!