Petteri Orpos (Saml) högerregering har gett ny energi åt vänsterfolkets förstamajfirande. Årets arbetarmarsch verkade nämligen större än den varit på mycket länge.
Liksom i fjol handlade slagorden mest om statsminister Orpo och hans finansminister Riikka Purra (Sannf).
Också vänsterpartiernas förstamajtal följde det givna temat, nämligen hur rutten regeringens politik är och hur den enligt talarna slår emot arbetarnas intressen.
Som ett större tema än tidigare, speciellt i Antti Lindtmans (SDP) tal i Åbo, figurerar statsskulden och hur regeringen inte lyckats anpassa ekonomin tillräckligt för att få skuldtagningen att stanna av.
Lindtman försvarar stram ekonomisk politik
Just Antti Lindtman har orsak att vara försiktig när han väljer ord.
Socialdemokraterna har skrivit under avtalet om skuldbromsen, och därmed gått med på att nästa regering tvingas bedriva en ytterst restriktiv politik.
Men Lindtmans taktik är från och med nu att tona ner det eländiga i att behöva binda sig till en skuldbroms. I sitt tal vände han sig emot ”domedagsbasuner” från både höger och vänster.
Det är inget exceptionellt, sa Lindtman, att spara 8,3 miljarder euro under en regeringsperiod. Det har gjorts förut av bland annat Jyrki Katainens (Saml) och Paavo Lipponens (SDP) regeringar.
Där går Lindtman emot vänsterklicken inom partiet som företräds av riksdagsledamot Matias Mäkynen. De skulle helst vilja att SDP på något sätt urvattnar eller drar sig ur skuldbromsöverenskommelsen.
Koskela kampglad men överraskningslös
I Helsingfors var tonen en annan när Minja Koskela (VF) höll sitt festtal.
Trots att innehållet var lika överraskningslöst som Antti Lindtmans tal kom Koskela ändå närmare den traditionella kampretoriken.
I den sitter kapitalisterna på ena sidan bordet och arbetarrörelsen på den andra och deras intressen möts inte.
Arbetarnas marsch samtidigt brokig och likriktad
Den traditionella arbetarmarschen har som sagt vuxit sig större de senaste åren.
Deltagarna bildar också en brokig skara.
I mängden syns allt från socialdemokratiska fackavdelningar till olika schatteringar av marxister, trotskister och anarkister för att inte tala om den högljudda Palestinafalangen.
Samtidigt har slagorden under de senaste åren blivit allt mer likriktade – oberoende av vilken flagga deltagarna marscherar under är allt Petteri Orpos, Riikka Purras och saxens fel.
Därför var det riktigt uppiggande att se ett frilansande gäng anarkister som under rödsvarta flaggor vek av från huvudfåran i leden och skanderade ”Hallitus alas, eikä uutta tilalle” (Bort med regeringen och ingen ny i dess ställe).
Freddi Wahlström är reporter och följde förstamajtåget i Helsingfors.