Tänk dig att du sitter på vårdcentralen med sömnproblem och depressionssymptom.
I stället för att gå hem med ett recept på läkemedel och en sjukskrivning, bollar läkaren en idé med dig: en naturremiss.
Det här är ett scenario som specialisten i allmänmedicin Annika Kolster gärna vill se mer av inom vården.
Kolster är utbildningsöverläkare inom Västra Nylands välfärdsområde och klinisk lärare vid Helsingfors universitet. Hon jobbar också som hälsocentralsläkare.
Hon har undersökt naturkontaktens inverkan på hälsan hos olika grupper i sin doktorsavhandling. Hennes budskap är tydligt: Naturen är inte bara vacker att titta på, den är evidensbaserad vård.
– Jag har jobbat som läkare på vårdcentral i snart tjugo år. Jag skulle vilja att vi hade möjligheter att stödja patientens välmående vid sidan av att ställa diagnoser och behandla sjukdomar.
Naturremisser är ett sätt att stödja välmåendet, säger hon.
Vad är en naturremiss?
En naturremiss är inte nödvändigtvis ett recept, utan snarare en rekommendation som skrivs in i vårdplanen, säger Annika Kolster.
Det handlar om att läkare och vårdpersonal börjar lyfta fram naturen som en viktig del av rehabiliteringen för att främja hälsan och funktionsförmågan.
– Vid vanliga sjukdomstillstånd som diabetes, övervikt, blodtrycksjukdomar och depressioner finns många riskfaktorer för att sjukdomen blir värre. Det är där jag ser att naturkontakt kan vara en del av vården, säger Kolster.
En naturremiss kan innebära att man ska motionera i naturen, bara vistas i en naturmiljö där sinnena får vila eller social samvaro där man gör något tillsammans.
– När vi är ute aktiveras alla sinnen: syn, doft, hörsel ... Det sänker stressen och ger ett välmående på många plan samtidigt, säger Kolster.
Hon lyfter fram att forskning från England visar att naturkontakt i grupp kan vara lika effektivt som kognitiv beteendeterapi, det vill säga en vanlig form av samtalsstöd.
Hon påpekar också att man i Sverige inte rekommenderar SSRI-medicinering, den vanligaste typen av antidepressiva läkemedel, vid lindriga depressionssymptom.
– Där skulle en naturremiss kunna vara ett alternativ.
Kolster betonar ändå att hon inte föreslår en naturremiss direkt vid första mötet, utan att idén växer fram i dialog med patienten.
– Då är det ganska många som själva kommer med idén.
Kolsters vision får också gehör på nationell nivå. Det nystartade tioåriga programmet ”Hälsa från naturen”, som koordineras av Institutet för hälsa och välfärd, siktar på att integrera naturens hälsoeffekter i olika officiella vårdrekommendationer.
Skogen kan ge bättre sömn än gymmet
I en klinisk studie lät Annika Kolster och andra forskare 79 vuxna primärvårdspatienter i Sibbo delta i antingen en naturgrupp eller en traditionell motionsgrupp under åtta veckor.
Flera av deltagarna hade diabetes eller depressionssymptom.
Resultatet visade att båda grupperna fick bättre fysisk hälsa, men naturgruppen stack ut på en viktig punkt: sömnen. Hela 61 procent av dem upplevde att de sov bättre.
Annika Kolsters forskning visar också att naturen kan fungera som en bro mellan människor.
Särskilt för äldre i servicehus är ensamhet en allvarlig riskfaktor, som Kolster likställer med tobaksrökning. Genom att dela naturupplevelser i grupp kan isoleringen brytas.
För de sköraste, som inte kan ta sig ut på egen hand, kan små medel göra stor skillnad. Det kan handla om att hämta in naturen via doftande blad, ljudet av fågelsång eller naturbilder.
– En stark naturrelation kan stärka välmåendet också fast man inte rör sig i naturen själv, säger Kolster.
Hur får naturen dig att må bättre? Berätta om dina erfarenheter i kommentarsfältet!
Har du erfarenheter av att vårdpersonal föreslår vistelse i naturen som behandling? Ta gärna kontakt och berätta mer: [email protected].