Under de senaste fem åren har antalet medlemmar i Väståbolands svenska församling och i Kimitoöns församling minskat stadigt. I fjol minskade antalet medlemmar i Väståboland med 229 personer, vilket är betydligt fler än tidigare år.
Sara Grönqvist, kyrkoherde i Väståbolands svenska församling, medger att siffrorna inte ser bra ut, men konstaterar att orsakerna till minskningen är svåra att påverka.
– Vi har en åldersstruktur i vår stad och i vår församling som kanske är lite snedvriden. Vi har många äldre, vilket gör att mortaliteten är stor hos oss jämfört med antalet barn som föds och döps in till vår församling, säger Grönqvist.
En annan orsak till det minskade medlemsantalet är att folk flyttar bort från Pargas och att personer skriver ut sig ur kyrkan.
Vilka följder kan det minskande medlemsantalet ha för församlingen?
– Vi funderar redan nu på vilka verksamhetslokaler vi behöver i framtiden och vad det betyder för våra församlingshem och lägergårdar. Visst finns det en oro över hur vi kan upprätthålla en attraktiv och livskraftig församling om medlemsantalet fortsätter att minska, säger Grönqvist.
Finns det något ni kan göra för att vända den här trenden?
– Dödligheten är svår att påverka och utflyttningen tror jag inte heller att församlingen kan göra så hemskt mycket åt. Men jag tror att vi kunde bli bättre på att berätta vad vi gör. Vårt ungdomsarbete är väldigt viktigt och inom diakonin ser vi att behovet av hjälp växer hela tiden, säger Grönqvist.
Minskande medlemsantal är svårt att påverka
Prosten Clas Abrahamsson har följt medlemsutvecklingen i Åbolands prosteri under flera års tid.
– Under de senaste fem åren har medlemsantalet i Väståbolands svenska församling och Kimitoöns församling minskat med cirka två procent per år, vilket är dubbelt fler än i andra landsortsförsamlingar, säger Abrahamsson.
Även Abrahamsson konstaterar att det minskade medlemsantalet i församlingarna i den åboländska skärgården främst beror på faktorer som är svåra för församlingarna att påverka, det vill säga antalet avlidna och utflyttade.
– Det som församlingarna kanske kan påverka är att göra församlingarna så relevanta att folk inte vill skriva ut sig, men orsaken till varför någon skriver ut sig handlar inte alltid om den lokala församlingen, konstaterar Abrahamsson.
För Åbo svenska församling ser statistiken positivare ut. Där har andelen medlemmar ökat med nästan 1,4 procent de senaste fem åren, vilket främst beror på ökad inflyttning.
Samtidigt konstaterar Abrahamsson att intresset för att skriva in sig i kyrkan överlag har ökat den senaste tiden.
– I städerna märks tydligt att det är någonting på gång. Där är yngre människor aktiva i församlingarna och gudstjänsterna lockar fler folk. Men när det gäller landsortsförsamlingar brukar sådana här trender komma med en viss fördröjning, säger Abrahamsson.
Vad borde församlingarna göra för att hålla sig relevanta i framtiden?
– Jag tror inte att folk har blivit mindre religiösa utan det är andligheten som har ändrat form. Det är svårt att veta vad en lokal församling ska göra, men den ska försöka finnas där människor finns och på något sätt svara mot det behov som folk har på grund av osäkerheten och otryggheten som finns i vår värld just nu, säger Abrahamsson.
Varför är du medlem eller inte medlem i kyrkan? Vad tycker du att församlingarna borde göra för att locka nya medlemmar och motivera nuvarande medlemmar att stanna? Skriv gärna i kommentarsfältet.