BRYSSEL Farhågorna om ett ifrågasatt valresultat kom på skam. Segern för oppositionsledaren Péter Magyar och hans parti Tisza var så tydlig att sittande premiärministern Viktor Orbán inte hade något annat val än att kasta in handduken och gratulera sin utmanare under pågående rösträkning.
De europeiska reaktionerna lät inte vänta på sig. Gratulationerna strömmade in redan under valkvällen. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen slog fast att ungrarna nu valt Europa, en linje som fick stöd av Frankrikes president Emmanuel Macron och flera andra EU-ledare.
Resultatet är en tydlig lättnad för en majoritet av EU:s medlemsländer, där frustrationen över Ungerns agerande länge varit påtaglig. Under Orbáns styre har Ungern bland annat blockerat ett omfattande lånepaket till Ukraina och lagt in veto mot nya sanktioner mot Ryssland.
Med ett maktskifte i Budapest öppnas nu möjligheten för en kursändring. För Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, som varit persona non grata i Orbáns Ungern, kan valutgången innebära ett slut på ungerska veton och ett mer konstruktivt samarbete.
Bakslag för Ryssland och Trumps USA
Samtidigt är beskedet ett bakslag för Rysslands president Vladimir Putin, som kunnat räkna med Orbán som en av sina viktigaste allierade inom EU.
Valresultatet torde även stämma till eftertanke i Washington där president Donald Trump och och vicepresident JD Vance investerat mycket politiskt kapital i att stödja Orbán under valets slutskede.
I efterhand framstår engagemanget snarare som en björntjänst till Orbáns parti Fidesz och som ett tecken på att Maga-rörelsens dragningskraft i Europa inte är självklar, ens inom den nationalkonservativa högern.
Valresultatet väcker också förhoppningar på ett upptinande i den inflammerade relationen mellan Budapest och Bryssel som har sin upprinnelse i den demokratiska kräftgången under Orbán och missbruket av EU-medel.
Misstankar om korruption och bristande rättssäkerhet har fått EU att frysa miljarder i stöd till Ungern.
När tidsfristen för att ansöka om medel ur unionens återhämtningsfond närmar sig i sommar, uppstår nu frågan om delar av pengarna kan frigöras i utbyte mot löften om reformer från den nya regeringen.
Ett skifte med osäker utgång
Ett närliggande exempel finns i Polen, där EU efter ett regeringsskiftet 2023 öppnade för att frigöra tidigare frysta medel mot löften om juridiska reformer.
Samtidigt varnar experter för att löften inte alltid omsätts i praktiken och att man i EU fortsättningsvis måste vara beredda att sätta hårt mot håt om de utlovade reformerna uteblir.
Trots feststämningen i Budapest och bifallen från Bryssel är Péter Magyar och Tiszarörelsen nämligen forfarande ett oskrivet blad.
Efter 16 år av demokratisk kräftgång tvingas partiet nu navigera i regeringsställning utan tidigare erfarenhet, under hård press och med uppskruvade förväntningar.
Riskerna är uppenbar: om reformerna dröjer eller uteblir kan besvikelsen bland väljarna snabbt växa. Samtidigt har Viktor Orbán redan gjort klart att han inte lämnar politiken.
Det bäddar för en hård och polariserad maktkamp även efter valdagen som för tankarna till Polen där politiken präglas av en pendelrörelse mellan moderata och populistiska krafter.
Frågan är om Ungern nu står inför ett verkligt systemskifte eller bara början på en ny, osäker politisk cykel.
Rikhard Husu är Svenska Yles EU-korrespondent i Bryssel. Han rapporterar om EU-frågor, europeiskt beslutsfattande och säkerhetspolitik.