För luddig. Så beskriver Raseborgs miljö- och byggnadsnämnd stadens nya klimatplan.
”Det räcker inte med allmänna ambitioner”, skriver nämnden i sitt utlåtande till stadsstyrelsen. Nej, målen borde i stället vara tydliga och mätbara och innehålla konkreta åtgärder.
En fungerande klimatplan borde sänka kommunens utsläpp och hjälpa stävja klimatuppvärmningen.
Varför det brådskar
Raseborg har bara fyra år kvar för att nå målet som är att minska utsläppen med 80 procent till 2030 jämfört med 2007. Hittills har utsläppen minskat med 46 procent. Staden har alltså kommit ungefär halvvägs.
Men här kommer kruxet: De enklaste åtgärderna är nu gjorda. Bättre bilar, effektivare uppvärmning och teknisk utveckling har gett en stor del av minskningen. Den har alltså inte alls enbart berott på stadens egna medvetna beslut. Det här förklaras inte i klimatplanen, poängterar miljö- och byggnadsnämnden.
Nu återstår åtgärder som kan vara både svårare och dyrare.
Nämnden fann fem fel
1. Var är pengarna?
Staden ska förstås ha visioner om klimatarbetet men ”minst lika viktigt är att säkerställa tillräckliga ekonomiska resurser”, skriver nämnden. Många åtgärder kräver stora investeringar – men planen säger inte var pengarna ska tas.
2. Statistiken lurar
Planen använder siffror som får Raseborg att se bättre ut än verkligheten.
Exempel: Om raseborgare köper vindkraftsel producerad någon annanstans ser stadens statistik bättre ut – fast utsläppsminskningen sker utanför kommunen.
”Detta ger en missvisande bild av den lokala klimatnyttan”, skriver nämnden.
3. Orealistiskt om busstrafiken
Planen vill minska privatbilismen kraftigt. Men på orter som Bromarv, Tenala och Snappertuna går bussarna för sällan. Många bussar går också fortfarande på diesel. Och stadens pengar räcker inte till för stora satsningar, konstaterar nämnden.
4. Solparker kan skada
Förnybar energi låter bra, men till exempel stora solparker kan kräva skogsavverkning och skada naturen.
Nämndens krav: ”Skydd av kolsänkor, naturvärden och livsmedelsproduktion måste väga tyngre än kortsiktiga utsläppsminskningar.”
5. För luddiga mål
Planen är full av vaga formuleringar som ”minska” och ”reducera”. Nämnden vill ha konkreta, mätbara mål med årtal och exakta mål för ökade kolsänkor.
Vad säger de andra?
Miljö- och byggnadsnämnden är en av flera som får komma med synpunkter på klimatplanen innan stadsstyrelsen kan godkänna den. Men som expertnämnd kan den ses som särskilt viktig i klimatfrågan.
Tekniska nämnden och planläggningsnämnden konstaterar i sina utlåtanden att stadens möjligheter att påverka utsläppen är ”rätt begränsade” och att planen inte berättar om 80-procentsmålet ens går att uppnå.
Bildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden är positiva till planen.
Näringslivsnämnden ställer stadsstyrelsen mot väggen: Ge de pengar som behövs för klimatarbetet eller medge att utsläppen inte kommer minska med 80 procent.
Det finns också tydliga motstridigheter i kommentarerna. Miljönämnden varnar för att solparker kan skada naturen och att jordbruksmark måste skyddas – medan näringslivsnämnden vill göra det lättare för jordbrukare att ställa sina åkrar till förfogande för solkraftverk ”av klimatskäl och av respekt för markägarnas privata egendom”.
Miljönämndens utlåtande är klart mest kritiskt och mest detaljerat, flera sidor. De andra nämnderna kommenterar kortare och mer allmänt.
Stadsstyrelsen samlar nu in utlåtandena och väntas sedan fatta beslut om planen.
Klimatarbetet haltar
Finland har lovat bli klimatneutralt till 2035 och efter det borde utsläppen bli negativa. Men med det vi nu gör kommer Finlands klimatmål inte att uppnås, enligt Miljöministeriet.
Källa: Förslaget till klimatplan samt protokoll från stadsstyrelsens och nämndernas behandling av planen i Raseborg våren 2026.