Jordbrukare och livsmedelsindustrin ska få bättre förhandlingsposition mot dagligvaruhandeln genom att livsmedelsmarknadslagen ändras.
Livsmedelsproducenter har länge varit upprörda över att de har en dålig förhandlingsposition med S- och K-kedjorna, speciellt då det kommer till kedjornas egna märken såsom Coop, Xtra och Pirkka.
Efter påsk ska riksdagen börja behandla regeringens proposition.
– Vi väntar oss att det här kommer att stärka jordbrukarens ställning, säger Johan Åberg som är lantbruksdirektör vid lantbruksproducenternas centralförbund MTK.
En rädsla för dyrare mat
Lagändringen har på förhand fått mycket uppmärksamhet, eftersom det har funnits farhågor för att butikernas egna billigare märken, så kallade private labels, försvinner och att maten därför blir dyrare.
– Det är missvisande att man påstår att de kommer försvinna, säger Johan Åberg.
Finländarna väljer ofta butikernas egna produkter, eftersom de är billigare. De står för en fjärdedel av försäljningen inom dagligvaruhandeln, mätt i pengar.
På frågan om maten kommer att bli dyrare efter lagändringen svarar Johan Åberg att maten sannolikt stiger i pris, men att det beror på många faktorer.
Kriget i Iran har höjt priset på bland annat olja, gas och konstgödsel. Det påverkar också matpriserna.
Producenternas recept skyddas
Lagändringen ska stärka varuleverantörernas ställning på flera sätt.
Hittills har butikskedjorna kunnat ha som villkor att en livsmedelsproducent som vill ha sin produkt på hyllan också måste göra en version av varan för butikkedjornas egna märken.
– På det sättet har butikerna fått recept och annan behövlig information och kunnat beställa produkten billigare till exempel från Estland, säger Johan Åberg.
Producenterna ska också få ett bättre rättsskydd, enligt Åberg.
I nuläget har producenten riskerat att tappa all handel med butikskedjan om hen inte har gått med på att sänka priset på en specifik produkt från det som är överenskommet i kontraktet.
Producenterna har varit rädda för att hamna i en dylik situation och därför lätt gett vika för önskemål om prissänkningar.
Johan Åberg säger att butikskedjor efter lagändringen måste kunna bevisa att det inte finns en sådan koppling mellan krav på prissänkning för en produkt och att kedjorna säger upp kontraktet med en leverantör.
K- och S-kedjan fortsätter att ha mycket makt
Finland kommer också framöver att ha en exceptionell situation då producenterna endast har två stora matvarukedjor att förhandla med, nämligen S och K-gruppen.
Enligt MTK:s lantbruksdirektör Johan Åberg är det endast Nya Zeeland som har en motsvarande situation som Finland.
Förhandlingspositionerna är ojämlika för många små producenter som förhandlar med två butikjättar, säger Åberg.
Det som lagändringen däremot kommer att påverka är på vilket sätt detaljhandeln kan förhandla om kontrakt med olika varuleverantörer.
Målet är att livsmedelsproducenterna ska få en större andel av vinsten från försäljningen.
– Vi förväntar oss att det här kommer att stärka jordbrukarna ställning, att en större del av penningflödet går till livsmedelsindustrin och i förlängningen till jordbrukarna, säger Johan Åberg.
Kan sälja också utomlands
Dagens producenter har också möjlighet att sälja sina varor utomlands om de får ett bättre pris den vägen.
Så har redan skett inom äggproduktionen.
Enligt Johan Åberg går en fjärdedel av alla finländska ägg i dag på export.
– Producenterna får sälja till den som betalar det bästa priset och vi hoppas att marknaden reagerar. Detaljhandeln har kanske blivit för van vid att varuleverantörerna inte har andra alternativ.