Start

Kunskaps­garantin kommer: Samma kriterier för betyg ska gälla i hela landet

Undervisnings­ministern vill inte att fler ska gå om klassen. Däremot ska hjälpen och stödet blir bättre.

Anders Adlercreutz i närbild.
Undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP) vill göra skolan mer jämlik. Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Regeringen har fått klart sitt lagförslag om en kunskapsgaranti i grundskolan. Bedömningen av elevernas prestationer i skolan ska förenhetligas.

Till exempel ska en miniminivå slås fast för vad en elev ska kunna för att inte behöva gå om klassen. Om en elev får underkänt i ett eller flera ämnen, kan hen inte uppflyttas.

På så sätt vill regeringen säkerställa att alla barn har den kunskapsnivå som behövs.

– Det här handlar om att klarare definiera vad som är godkänt och vad som inte är det, samt vad som krävs för att bli uppflyttad från en klass till en annan. Samtidigt definierar vi klart vad man ska kunna för de olika betygen. Det är en jämlikhetsfråga, sa undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP) på torsdagen.

Nytt mellanbetyg på nian

Många lärare tycker att de nuvarande bedömningskriterierna lämnar utrymme för tolkning, enligt undervisningsministeriet.

Elever med samma kunskapsnivå kan få olika betyg beroende på skola, visar utvärderingar som gjorts av Nationella centret för utbildningsutvärdering.

I målen för de olika ämnena ska i fortsättningen ingå bedömning av elevens inlärning, kunskaper och arbetsinsats. Dessutom ska elevens uppförande bedömas.

Regeringen inför ett nytt krav på mellanbetyg i årskurs nio.

– Det här handlar inte om att öka antalet elever som inte kommer vidare, utan uttryckligen om att skapa mekanismer så att stöd kan ges i rätt tid, sa Adlercreutz.

En grupp elever i ett klassrum. De sitter vid sina bänkar och tittar mot en skärm eller där det finns olika diagram eller anteckningar.
Niondeklassare följer med undervisningen i en skola i Pyttis. Bild: Kalle Purhonen / Yle

Inga nya planer på mobilförbud

De konkreta förändringarna klarnar senare. Nya, lokala läroplaner som grundar sig på reformarbetet är tänkta att tas i bruk från och med den 1 augusti 2028.

En lag om användningen av mobiltelefoner i skolorna trädde i kraft i augusti i fjol. Elevernas användning av mobiltelefoner begränsades under lektionerna inom den grundläggande utbildningen.

Enligt undervisningsministern har erfarenheterna varit goda. Feedbacken från skolorna visar att eleverna har börjat syssla mer med social verksamhet och motion efter förändringen.

– I nuläget finns inga planer på att gå vidare lagstiftningsvägen, sa Adlercreutz.