World Happiness Report visar att Finland är det lyckligaste landet i världen för nionde året i rad, men kan den snart tio år långa eran av finländsk livsnöjdhet vara på väg mot sitt slut?
Det kan hända.
De stora nedskärningarna i välfärdsstaten som den nuvarande regeringen gör och som kommande regeringar antagligen måste göra kan nämligen ha en negativ effekt på hur lyckliga finländarna anser sig vara.
– Det finns ett visst samband mellan ekonomiska faktorer och individuell lycka. Forskning visar att en välfärdsstat leder till lite högre lycka och nöjdhet, men sambanden är inte jättestarka, säger Markus Jäntti, ekonomiforskare och professor vid Stockholms universitet.
Jäntti säger att hårda tider i sig inte är ett hinder för att man ska kunna vara nöjd med sitt liv, särskilt om det finns en delad upplevelse bland befolkningen av att gå igenom svårigheter tillsammans.
Frågan är om det finns en sådan under den nuvarande ekonomiska krisen.
– När man anpassar de offentliga finanserna är det många som inte kommer att drabbas alls, utan det är ju bland dem som redan är i en utsatt position eller i riskzonen som anpassningen kommer att ske. Det förblir öppet i vilken mån de kommande prövningarna kan ses som gemensamma, säger Jäntti.
Mycket i Norden som leder till lycka
World Happiness Report delar in välbefinnandet i ett land i sex delar: bnp per capita, socialt stöd, förväntningar om att få vara frisk, frihet att fatta sina egna livsbeslut, generositet och uppfattningar av korruption.
Rapporten i sig går alltså inte att använda som ett bevis för att välfärdssamhällen skapar lycka, men faktum är att tre av de fyra lyckligaste länderna är nordiska välfärdssamhällen.
Jäntti säger att det här kan bero på att det finns andra faktorer än välfärden som ligger bakom hur lycklig eller nöjd befolkningen i ett land är.
– Människor i de nordiska länderna har en tendens att lita på varandra. Det kan vara en källa till att man är rätt nöjd att inte behöva gå runt och känna sig hotad i sin vardag. Det här kan vara något som kanske inte äventyras av en kommande anpassning av de offentliga finanserna, säger Jäntti.
Tror du att finländarnas välbefinnande kommer att minska i och med nedskärningarna i välfärden?
– Mycket beror på hur folk resonerar och vad som kommer att hända. Det kan ju hända att det går bättre än vad man befarar, och då kan man vara nöjd eftersom det kunde ha gått mycket värre, säger Jäntti.
– Det kommer också att bero på hur nedskärningarna görs. Om vissa grupper blir speciellt hårt utsatta och andra inte berörs, så kan det ha mer digra konsekvenser för välbefinnande än om ifall människor känner att alla drar sitt strå till stacken.