BRYSSEL EU-ledarnas toppmöte som ordnas i Bryssel i dag skulle egentligen handla om unionens konkurrenskraft gentemot konkurrenterna USA och Kina.
Inför toppmötet har ändå flera akuta frågor seglat upp som förskjuter agendan på mötet mellan stats- och regeringscheferna.
Ungerns premiärminister Viktor Orbáns veto mot ett stort Ukrainalån ses som en kalldusch i EU-kretsarna med kännbara effekter för Ukrainas möjligheter att försvara sig.
Orbán vidhöll inför toppmötet, att Ungern inte kommer att godkänna lånepaketet på 90 miljarder euro förrän oljeledningen Druzjba som löper genom Ukraina och förser landet med olja är reparerat.
– Den ungerska ståndpunkten är mycket enkel. Vi är redo att stödja Ukraina när vi får vår olja som blockeras av dem. Fram till dess finns det inget beslut som är fördelaktigt för Ukraina som kommer att få Ungerns stöd, sa Orbán.
Orbáns agerande får de övriga EU-ledarna att resa ragg. Statsminister Petteri Orpo (Saml) anser att Orbán svikit EU-ledarnas överenskommelse från i december om att godkänna lånepaketet.
– Ryssland har bombat sönder oljeledningen, och nu kräver Ungern att Ukraina och Europeiska unionen ska reda ut det här, så att Ukraina kan få finansiering. Det är en helt bakvänd situation men det är det man nu försöker lösa, sa Orpo.
Samtidigt kastar USA:s krig mot Iran en skugga över toppmötet. EU-länderna tvingas navigera mellan USA:s president Donald Trumps krav på europeisk uppbackning i Mellanöstern och risken för att dras med i ett okontrollerat krig.
Vi listar hållpunkterna vid det viktiga toppmötet i Bryssel.
1. Orbáns Ukrainaveto splittrar unionen
Viktor Orbán har gjort sig känd som en politiker som inte drar sig för att utnyttja sitt veto för att gynna Ungerns intressen i EU-sammanhang.
Försöken att försinka ett lånepaket till Ukraina på 90 miljarder euro – ett beslut Orbán själv var med och godkände vid toppmötet i december – ses ändå som något oerhört till och med på Orbáns skrupellösa skala.
Premiärministern kräver att den ryskbeskjutna oljledningen Druzjba repareras i utbyte mot att frigöra finansieringen till Ukraina. Ungern är beroende av rysk olja, och anklagar Ukraina för att förhala reparationen av röret.
EU-källor menar att Orbán använder situationen för att stärka sitt stöd hemma, där hans parti Fidesz ligger efter i opinionsmätningarna inför parlamentsvalet.
Statsminister Petteri Orpo (Saml) menar att det är absurt av Ungern att kräva att Ukraina ska reparera en ledning som Ryssland förstört i sitt anfallskrig samtidigt som landet blockerar Ukrainas finansiering på EU-nivå.
Orpo säger att Ryssland har bombat oljeledningen som går genom Ukraina och förser Ungern med olja, och att Ungern nu kräver att Ukraina ska reparera den snabbare samtidigt som landet blockerar beslut på europeisk nivå.
Samtidigt har EU-kommissionen och Europeiska rådets ordförande António Costa erbjudit tekniskt och finansiellt stöd för reparationerna medan Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj lovat att reparationsarbetet ska genomföras.
Många bedömare menar ändå, att ett slutligt beslut om att godkänna Ukrainalånet får vänta till efter det ungerska parlamentsvalet i april, där Orbán riskerar att förlora makten efter 16 år.
2. Mellanösternkriget skakar Europa
USA:s och Israels angrepp mot Iran har försatt EU i ett svårt läge, där de europeiska ländernas tvingas navigera mellan USA:s krav på solidaritet i ett läge där landets strategiska målsättningar för kriget är oklara.
I utkastet till slutsatser, som Svenska Yle tagit del av, konstateras att ”utvecklingen i Iran och i regionen i stort hotar regional och global säkerhet” och att EU uppmanar till ”nedtrappning och yttersta återhållsamhet”.
EU:s utrikeschef Kaja Kallas har framhållit möjligheten att utvidga EU:s marina operation Aspides till att förutom Röda havet också omfatta skyddandet av transporterna via Hormuzsundet.
EU-länderna har ändå tillsvidare varit njuggt inställda till att se över mandatet för Aspides. Den övergripande hållningen i EU är att det pågående kriget varken är en angelägenhet för EU eller för Nato.
Finland betonar EU:s roll som fredsfrämjare och konstaterar att om konflikten drar ut på tiden bör unionen förbereda sig för möjliga effekter på både den interna säkerheten och Europas ekonomi.
3. Stigande energipriser pressar medlemsländerna
Kriget i Mellanöstern har drivit upp olje- och gaspriserna och tvingar EU att snabbt överväga åtgärder på energimarknaden, något som samtidigt prövar unionens klimatengagemang.
EU-kommissionen överväger att lätta på reglerna för statsstöd och att införa ett pristak på gas för att hjälpa medlemsländerna hantera energikrisen.
Det framgår i ett brev till EU-ledarna från kommissionsordförande Ursula von der Leyen som bland annat Politico tagit del av.
Den mest omdiskuterade frågan gäller utsläppshandelssystemet ETS. Åtta medlemsländer, bland dem Italien och Polen, vill stärka de europeiska tillverkarnas konkurrenskraft genom att pressa ned priserna på utsläppsrätter.
Förslaget stöter på motstånd i synnerhet i de nordeuropeiska länderna, som tvärtom anser att en mer ambitiös klimatpolitik är nyckeln till att lösgöra sig från beroendet av fossila bränslen och stärka konkurrenskraften.
Finland försvarar det nuvarande systemet. Enligt statsminister Petteri Orpo måste utsläppshandeln fortsättningsvis utgöra kärnan för EU:s klimatpolitik, samtidigt som trycket på att se över systemet ökar.
4. Konkurrenskraft och inre marknad i fokus
Ursprungligen var toppmötet planerat att fokusera på konkurrenskraft, ett område där EU halkar efter både USA och Kina inom många sektorer. Men geopolitiska kriser har förändrat agendan.
Diskussionerna om konkurrenskraft kretsar kring hur EU kan fördjupa den inre marknaden och ersätta splittrade nationella regelverk med gemensamma EU-lösningar. Målet är att göra det enklare för företag att verka över gränser.
Finland ser den inre marknaden som grunden för EU:s konkurrenskraft, men erkänner samtidigt att strävan efter strategisk autonomi skapar nya utmaningar för unionens traditionella styrkor.
Andra prioriteringar inkluderar en mer integrerad kapitalmarknad och förenkling av regelverk för att minska den administrativa bördan för företag. Tidtabellerna är ambitiösa med många mål satta till slutet av 2026.
En högt uppsatt EU-källa medger att de geopolitiska kriserna riskerar att ta fokus från de långsiktiga konkurrenskraftsfrågorna som egentligen skulle stå i centrum.
5. Förhandlingarna om långtidsbudgeten startar
EU:s budgetförhandlingar för nästa period inleds mot bakgrund av ökade behov inom försvar och konkurrenskraft. Det geopolitiska läget kräver mer resurser, samtidigt som medlemsländerna har olika syn på finansieringen.
Finland kritiserar kommissionens förslag och anser att den totala budgetnivån är för hög. Särskilt kritisk är man mot nya gemensamma skuldinstrument som föreslås för att finansiera investeringar.
Försvarsutgifterna skapar mest spänningar. Det försämrade säkerhetsläget kräver större satsningar på försvarsberedskap, men medlemsländerna är oeniga om hur kostnaderna ska fördelas och vart pengarna ska riktas.
Förhandlingarna kompliceras av att olika länder har avvikande prioriteringar. Nordliga länder som Finland vill fokusera på säkerhet och konkurrenskraft, medan sydliga medlemsländer betonar vikten av sammanhållningspolitik och regional utveckling.
Målet är att ha en första förhandlingsram klar till sommaren, men de många brådskande kriserna riskerar att försvåra djupare diskussioner om budgetens långsiktiga inriktning.
Kl. 11:12: Artikeln har uppdaterats med premiärminister Viktor Orbáns och statsminister Petteri Orpos kommentarer inför toppmötet.