Naturskogar lagrar mycket mer kol än man trott och det kan hjälpa oss nå klimatmålen, visar en studie i den vetenskapliga tidskriften Science.
Det kan minska behovet av andra kostsamma klimatåtgärder, till exempel i trafiken eller i uppvärmningen av hus.
Studien fokuserade på barrskogsdominerade skogar i Sverige. Den här skogstypen är vanlig i stora delar av Sverige och i hela Finland.
– Vi har kommit fram till att urskogar och naturskogar lagrar 83 procent mer kol än vad skötta skogar gör, säger Anders Ahlström, lektor och docent vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.
Skillnaden är tre till åtta gånger större än vad tidigare uppskattningar har visat.
– Jag ser ingen direkt uppenbar anledning till att det inte ska vara ganska likt i Finland också, säger han.
Marken har det mesta kolet
Det mesta av det extra kolet finns i marken, inte i träden.
Ahlström berättar att det finns två möjliga förklaringar till de stora skillnaderna mellan orörda naturskogar och brukade skogar:
- Tes 1. De förhöjda koldioxidhalterna har lett till att naturskogarna har tagit upp ovanligt mycket kol i marken under de senaste decennierna.
- Tes 2. Skogar som brukas förlorar stora mängder markkol genom markberedning och utdikning. Det är metoder som används i stor skala i både Sverige och Finland.
Insikten är viktig för både finländska skogsägare och beslutsfattare.
Om markens kolförråd är nyckeln innebär det att skogar som fått stå orörda länge kan befinna sig nära ett högt kollagringsstadie, även om de inte klassificeras som urskog. Detta förutsätter att marken inte har störts med tunga maskiner och dikning.
Träprodukter kompenserar inte
Skogsindustrin brukar hävda att kol lagras vidare i byggnader och andra träprodukter.
Men enligt studien kompenserar det bara för cirka 20 procent av det kol som går förlorat när naturskog omvandlas till bruksskog.
– Det är inte speciellt effektivt och bidrar inte till någon större kollagring, säger Anders Ahlström.
I Sverige bränns hälften av det avverkade virket som bioenergi och ytterligare en fjärdedel blir papper. Bara en fjärdedel hamnar i långlivade produkter.
Situationen i Finland är likartad.
Ahlström påpekar att det i dag finns bättre alternativ för flera av de ändamål skogen traditionellt använts till. Värmepumpar är betydligt effektivare än bioenergi, och solceller blir billigare och billigare.
Naturskogen minskar år för år
I både Sverige och Finland är naturskogen en sällsynthet. Den minskar år för år.
– Vi gjorde en studie för några år sedan som visar att man hugger ner de här skogarna i extremt hög takt, bra mycket snabbare än vad man till exempel hugger ner Amazonas, säger Anders Ahlström.
Den offentliga budgeten för skydd av värdefull skog har också minskat.
Att återfå en naturskog när den väl har huggits ned är dessutom mycket svårt. Det tar flera generationer innan skogen återgår till ett urskogsstadie.
– De här skogarna är väldigt sällsynta och de innehåller väldigt mycket kol, säger Ahlström.
Frågan om att skydda naturskogar är viktig i Finland i och med att skogsbruket är en central näring och därmed också en politisk fråga.
Ahlström hoppas att resultaten vägs in när samhället balanserar olika intressen.
– Det känns väldigt rimligt att skydda dessa, bara från ett kolperspektiv, men också för biodiversitet och att bevara en landskapstyp som är på väg att försvinna.