Yle Åboland efterlyste nyligen era erfarenheter av att få vård på svenska vid Egentliga Finlands välfärdsområde. Flera hörde av sig till redaktionen och berättade om sina upplevelser.
Åbobon Linn Forsbacka är en av dem. Hon har fått service på svenska hos tandläkaren och vid vissa avdelningar vid Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS), men utöver det går allt på finska.
Därför använder hon oftast finska när hon besöker social- och hälsovården vid välfärdsområdet, men skulle föredra att få vård på sitt modersmål.
– Det är frustrerande. Man har ju rätt som svenskspråkig att få vård på svenska, speciellt i Åbo som är en tvåspråkig stad. Men tydligen så bryr sig välfärdsområdet inte om det tillräckligt mycket för att vi ska få det.
Forsbacka flyttade till Åbo från Österbotten, där hon alltid fick vård på svenska. Det var en besvikelse att inse att läget inte är detsamma i Åbo.
– Jag hade hört att läget skulle vara väldigt dåligt, men jag visste inte att det faktiskt var så här dåligt.
För närvarande har Forsbacka inte förtroende för hur Egentliga Finlands välfärdsområde sköter vården på svenska.
Om du får önska dig en sak av välfärdsområdet, som skulle göra den största skillnaden för dig som kund och som patient, vad skulle det vara?
– Att man i telefonservice alltid ska ha möjlighet att prata med någon som har svenska som modersmål.
Läkaren berättar kanske inte allt på grund av knappa språkkunskaper
Pargasbon Susanne Westerby har flera upplevelser om att det blivit svårt att få vård på svenska. Vid ÅUCS akuten i Åbo är det väldigt sällan hon fått vård på svenska. Hon har även liknande upplevelser av telefontjänsten som Åbobon Anni Willför berättade om för Yle Åboland tidigare i mars. Det är ofta som telefontjänsterna på svenska inte fungerar.
Westerby lyfter fram att vårdbesök där läkare endast talar behjälplig svenska kan påverka kommunikationen för svenskspråkiga patienter.
Enligt henne kan det leda till att en del saker som läkaren kunde berätta uteblir då språkkunskaperna är knappa. Hon upplever också att en del av det som patienten berättar på svenska inte alltid förstås av läkaren, särskilt då tiden ofta är knapp för läkarna.
Hon berättar även om erfarenheter från 2023 när en närstående fick vård i livets slutskede endast på finska. Akuten meddelade att det inte fanns platser på svenska och patienten fördes vidare till ett helfinskt ställe mitt i natten. Platserna i Pargas var upptagna av både svenskspråkiga och finskspråkiga patienter.
Fel mediciner och missförstånd
Maria Sjöström skriver till Yle Åboland att det alltid blir fysiska konsekvenser om man inte kan kommunicera på svenska med vårdpersonalen. Hon säger att det till exempel blir fel mediciner eller fel doser av mediciner på grund av att man inte pratar samma språk.
”Jag förstår ej finskan bättre om man fortsätter försöka förklara på finska. Generaliseringar, antaganden och brist på förståelse är också ytterst vanliga problem. Det ger mig bilden av att man medvetet skadar patienter fysiskt även om det kanske inte var personalens mål från första början”, skriver Sjöström.
Direktören: Fler måste våga använda svenska i vården
Välfärdsområdets direktör Tarmo Martikainen medger att det finns brister i den svenska servicen vid välfärdsområdet, särskilt inom telefonservice och jouren vid ÅUCS. Samtidigt säger han att servicen på svenska i allmänhet fungerar bra i skärgårdskommunerna.
Varför är det så svårt att erbjuda vård och service på svenska vid Egentliga Finlands välfärdsområde, som ju är tvåspråkigt?
– Fyra procent av personalen är svenskspråkig, så det är inte så många. Därför behöver också andra i personalen kunna tala svenska. Det är kanske just det som är det svåra, säger Martikainen.
Han säger att det är viktigt för välfärdsområdet att uppmuntra fler i personalen att använda svenska i vården. Martikainen vill också själv prata svenska i allt större utsträckning och ger intervjun till Yle Åboland på svenska.
– Många väljer att gå språkkurser och det finns mer och mer intresse bland vår personal att lära sig svenska.
Patientsäkerheten ska inte äventyras
Både Tarmo Martikainen och Karin Simola, direktör för tvåspråkig service vid välfärdsområdet, förstår de svenskspråkigas oro över att patientsäkerheten kan äventyras om man inte pratar samma språk.
Karin Simola förklarar att varje verksamhet ska ha en färdig process för hur man hanterar situationer där det inte går att erbjuda service på svenska.
– Vi har olika hjälpmedel för svenskan: en frasordbok som fungerar som en app som personalen kan använda. Man kan också be en kollega från samma enhet att komma och hjälpa språkligt, säger Simola.
Om varken en frasordbok eller en kollega finns till hands finns alltid möjligheten att använda tolk, även om det inte är meningen att ett tvåspråkigt välfärdsområde ska behöva göra det, säger Simola.
Hon uppmanar patienter som har haft dåliga erfarenheter på svenska att ta kontakt med vården på förhand inför nästa besök, för att förebygga problem.
Om du fick önska en sak av välfärdsområdet – vad skulle göra störst skillnad för dig som svenskspråkig? Berätta för oss på redaktionen via kontaktformuläret eller skriv i artikelns kommentarsfält!