I höstas bojkottade Grönland Nordiska rådets session i Stockholm efter att inte ha bjudits in till ett statsministermöte. Eftersom grönlänningarna känner sig åsidosatta vägrar de också delta i det dansk-färöiska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2026.
Enligt den grönländska ledamoten Aaja Chemnitz stärker USA:s hot om att ta över Grönland kravet på fullvärdigt medlemskap i både Nordiska rådet, som samlar parlamentsledamöter, och i ministerrådet där de nordiska regeringarna möts.
– Det är viktigt när världsordningen är under förändring att det blir tydligt vem som är ens vänner och var man hör hemma. Vi är en del av det arktiska men också av det nordiska, där vi delar många värderingar, säger Chemnitz.
Nordiska ministrar svarar vagt
I fjol uppmanade Nordiska rådet regeringarna att uppdatera Helsingforsavtalet från 1962 för att inkludera utrikes- och säkerhetspolitik samt ge Grönland, Färöarna och Åland högre status. Ett problem är att målsättningarna är svåra att förena eftersom självstyrena inte har ansvar för utrikes- och säkerhetspolitik.
På onsdagen diskuterade de nordiska samarbetsministrarna i Köpenhamn fullvärdigt medlemskap för självstyrena.
– Det fanns en stor enighet om att det vore viktigt att förbättra deras situation och lyfta upp dem till så likvärdig ställning som möjligt, sa Finlands minister för nordiskt samarbete Anders Adlercreutz (SFP) efter mötet.
Anders Adlercreutz pekade ändå på stora juridiska utmaningar med fullvärdigt medlemskap för självstyrena.
För Finlands del skulle det sannolikt betyda att grundlagen måste skrivas om.
Om Grönland, Färöarna och Åland ges rösträtt i Nordiska ministerrådet kunde det också enligt Adlercreutz skapa oklarheter.
I praktiken brukar man inte rösta i rådet, men i teorin skulle Danmark få tre röster och Finland med Åland två.
– Då kan man fråga sig om det är möjligt att att till exempel Färöarna och Danmark i så fall tänker olika inom utrikespolitiken. Man kan också fråga sig om Finland och Åland kan vara av olika åsikt i frågor, säger Adlercreutz.
Räcker en praktisk lösning?
De nordiska regeringarna vill skynda långsamt och tillsätter troligen en utredningskommission.
Inför onsdagens möte presenterades två alternativ: antingen ge självstyrena fullvärdig medlemsstatus genom att skriva om Helsingforsavtalet, eller ge dem större inflytande inom nuvarande avtal.
Enligt Anders Adlercreutz bjuder man till exempel redan i dag oftast in regeringscheferna från Grönland, Färöarna och Åland till statsministerträffar.
– På många plan har vi tagit flera steg vidare och nu är frågan hur långt kan vi gå helt enkelt.
Grönlands krav är tydligt
Den grönländska ledamoten Aaja Chemnitz sticker inte under stol med att man tänker utnyttja hotet från USA för att pressa de nordiska regeringarna.
Målet är inte en i första hand en kompromiss utan uttryckligen ett fullvärdigt medlemskap.
– Det är mycket tydligt för oss att vi inte önskar vara b-medlemmar av Nordiska rådet. Vi önskar att vara a-medlemmar på lika villkor. Vi har ett ordspråk som heter inget om Grönland utan Grönland och det gäller också i förhållande till det nordiska, säger Chemnitz.
Rättelse 19.2 klockan 12.30: Det dansk-färöiska ordförandeskapet 2026 gäller Nordiska ministerrådet, inte nordiska rådet.