Det är eftermiddag i Böle och rätt stillsamt på redaktionen där Yles verifieringsteam håller till. Det betyder inte att det inte pågår ett frenetiskt arbete – tvärtom. Här utförs ett grundligt jobb för att kontrollera allt mellan himmel och jord. Det är bland annat det som verifiering innebär.
Verifiering innebär att i förväg undersöka sanningshalten i påståenden som sprids på webben innan informationen eller bilderna används i ett journalistiskt innehåll. Med verifiering kan man säkerställa om till exempel en bild eller video som sprids är äkta, eller om ett händelseförlopp verkligen håller streck.
Traditionell faktagranskning innebär däremot att i efterhand kontrollera om exempelvis ett uttalande från en politiker stämmer. Yles verifieringsteam fokuserar alltså på att faktagranska i förväg.
Det tvåspråkiga verifieringsteamet har bred kompetens och består av cirka fem journalister. Teamet använder sig av mångsidiga tekniska verktyg och journalistiska metoder för att utreda om bilder och uppgifter är äkta eller manipulerade, och använder sig till exempel av omvänd bildsökning och karttjänster.
För att nyheter ska kunna vara trovärdiga också i framtiden måste metoderna och kunskapen inom informationsinsamling utvecklas.
Ville Juutilainen
”Vi journalister bär ett stort ansvar. För att nyheter ska kunna vara trovärdiga också i framtiden måste metoderna och kunskapen inom informationsinsamling utvecklas. Alltså hur vi på redaktionen samlar in och undersöker information pålitligt, mer effektivt och med hjälp av nya källor. Den snabba AI-utvecklingen gör informationsmiljön ännu mer diffus, men teknologin möjliggör också fler verktyg för informationsinsamling”, säger producent Ville Juutilainen, som utvecklar verifiering och maskininlärning i det granskande redaktionella arbetet.
Publikens ögon och öron hjälper till
Verifieringsteamet analyserar i samarbete med teamet för maskininlärning stora datamängder och utvecklar program för att sålla information samt tar aktivt emot publikens observationer och tips om innehåll som kan vara vilseledande. Teamet förhindrar inte bara felaktiga publiceringar, utan producerar också själv intressanta journalistiska innehåll.
Journalisterna som ingår i teamet hoppas få ännu fler tips från publiken, eftersom publikens roll är viktig: den fungerar som ögon på platser dit journalisternas blickar inte alltid når. Ju fler som tipsar om fenomen på webben, desto mångsidigare bild kan journalistiken ge av världen.
”Finland kan betraktas som en föregångare inom medieläskunnighet. Vi kan tänka kritiskt och förstår värdet av oberoende journalistik. Men nu måste vi lära oss att bedöma det vi ser och upplever i den digitala världen på nya sätt. Det sades tidigare att vem som helst kan skriva vad som helst på nätet. Nu kan innehållet på ett trovärdigt sätt vara mycket mer än bara text. AI-trams fyller snabbt de plattformar där vi tidigare har förväntat oss åtminstone någon form av sanning eller trovärdighet”, säger Juutilainen.
Den största utmaningen för teamet just nu är alltså artificiell intelligens och det ”AI-brus” som den producerar – alltså den hastighet och mängd material som skapas. Särskilt oroande är det att förståelsen av verkligheten kan bli diffus eller så kan intresset för vad som är sant och vad som inte är det avta. Spelar det längre någon roll om vad som helst kan påstås vara skapat av AI?
Hurdana tips hoppas verifieringsteamet få av publiken?
”Med tanke på sociala mediers polariserande och segregerande effekt, förstår vi varandra mycket bättre om vi får se saker ur andras perspektiv. Vi hoppas på tips om sådant som vi annars inte skulle lägga märke till om inte någon annan berättade om det”, hälsar teamet.
Vilken tur att vi har en så alert publik – fortsätt skicka in tips: [email protected].
Serien Berättelser om Yle handlar om bolagets mångsidiga experter, program, försök och vardagsliv. Läs mer här.