Tankesmedjan Magma har gett ut en rapport om integration på svenska i Finland. Forskarna bakom rapporten gör skillnad mellan strukturell integration och inklusion.
Strukturell integration handlar om att kunna leva ett fungerande liv i ett nytt land, medan inklusion handlar om att känna sig som en del av samhället och också ses som en del av samhället.
”Inklusion handlar inte bara om hur mycket den nyanlända anpassar sig, utan också om hur mycket plats som faktiskt erbjuds”, konstaterar antropologen Magdalena Kosová bakom rapporten.
Kosová pekar bland annat på tydliga skillnader i hur integration kontra inklusion fungerar i olika delar av Svenskfinland.
Brist på finska begränsar
En av de utlandsfödda som har intervjuats för rapporten konstaterar att det ”kan vara en björntjänst att integrera utlandsfödda på svenska i huvudstadsregionen, särskilt om man har högre utbildning”, eftersom det är väldigt svårt att få jobb på svenska.
”När jag studerade finska var det flera i min klass som först hade valt att integreras på svenska, men som sedan bytte spår eftersom det var svårt att få jobb på svenska”, uppger hen och rekommenderar att fler integreras på finska.
Inklusion i Österbotten
Enligt rapporten ser man i södra Finland språket ofta som ett verktyg för att stärka anställningsbarheten snarare än som ett mål. I Österbotten uppfattar man däremot svenskan som en självklarhet och ett språk man behöver för att kunna delta i samhället.
Rapporten lyfter fram Närpes, där var femte invånare har utländsk bakgrund, som ett exempel.
Där driver arbetsgivarna aktivt på integrationen genom att betala för språkkurser, erbjuda stöd för social integration och skapa en naturlig svenskspråkig arbetsmiljö.
I Närpes fungerar svenskan som det självklara vardagsspråket: Man arbetar, handlar och lever på svenska utan att det upplevs som ett riskabelt val.
Ett glastak i ankdammen
En återkommande upplevelse är enligt rapporten att den svenskspråkiga öppenheten har ett glastak – man blir välkomnad till ytan men når sällan in i beslutsfattande positioner eller djupare gemenskaper.
Inom föreningar och organisationer deltar utlandsfödda gärna i aktiviteter, men sitter sällan i styrelser eller inflytelserika roller.
Rättelse: I en tidigare version av den här artikeln stod det att Hannah Thulé hade varit med och skrivit rapporten och dragit slutsatser tillsammans med Magdalena Kosová, men hon har endast bidragit till rapporten genom att intervjua utlandsfödda och hennes namn har därför strukits i artikeln. Alla rättelser görs i enlighet med Yles etiska regler.