Borgåbon Niklas Rapo fick klä på sig finkläderna när Svenska litteratursällskapet ordnade storfest på Runebergsdagen. Rapo fick ett pris på 10 000 euro för sin doktorsavhandling Förstäder och rumslig dynamik. Marginalen och urban utveckling i 1800-talets Finland.
Avhandlingen handlar om maktförhållanden i Finland under andra hälften av 1800-talet och början av 1900-talet. Fokus ligger på förstäderna.
– I dag känner vi dem som slumområden, till exempel favelorna i Rio de Janeiro. En förstad är i princip samma sak under en annan tidsperiod, säger Niklas Rapo.
Fallstudierna på fattiga stadsdelar kommer inte från fjärran länder i Sydamerika, utan bland annat från Borgå med förstaden Prästgårdsbacken.
– Det var skräckexemplet på hur man inte vill att det är i en stad.
Ingen polis i Prästgårdsbacken
Staden var ett reglerat område på 1800-talet. I Prästgårdsbacken utanför staden gällde inte reglerna.
– Polisen hade inte rätt att gripa någon i Prästgårdsbacken, säger Niklas Rapo.
Förutom att lagens långa arm inte räckte till Prästgårdsbacken var hygienen dålig, vilket ledde till att sjukdomar spreds.
Rapo menar ändå att många av problemen som Borgåborna målade upp var påhittade.
– De var svepskäl för att man inte kunde kontrollera och övervaka befolkningen på ett tillfredsställande sätt.
I slutet av 1800-talet var befolkningsmängden i Prästgårdsbacken över 600 personer. Det motsvarade upp till 15 procent av invånarantalet i Borgå. Vid mitten av 1900-talet blev Prästgårdsbacken en del av Borgå stad.
Gamla stan skulle rivas
Under 1800-talet bodde den största delen av den europeiska stadsbefolkningen i liknande städer som Borgå.
– Det fanns storstäder, men majoriteten av alla bodde i städer som hade färre än 5 000 invånare, säger Niklas Rapo.
Bostadsfrågan, det vill säga hur människor skulle få bra bostäder, var en av de största sociala frågorna under 1800-talet.
– Östermalm byggdes ut för att lösa bostadsproblematiken i Borgå.
Från 1809 till 1917 tillhörde Finland kejsardömet Ryssland. Enligt ett kejserligt beslut skulle städerna planeras enligt ett rutsystem.
– Gamla stan skulle rivas och byggas om så att Borgå skulle bli en representativ, modern stad.
År 1898 startade den svenska greven Louis Sparre en diskussion om att bevara Gamla stan i Borgå.
Fullmäktige tillsatte en kommitté som konstaterade att den kulturhistoriska stadsdelen skulle bevaras. Senaten godkände förslaget efter några år.