Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT frågade mellan slutet av november och början av januari sina medlemmar hur de väntar sig att deras personalsituation utvecklas i år.
De som svarade representerar 96 procent av välfärdsområdenas personal och 79 procent av de kommunalt anställda.
Svaren visar att välfärdsområdena planerar att sparka betydligt fler personer än kommunerna.
Henrika Nybondas-Kangas är vd för KT. Hon säger att välfärdsområdena måste fortsätta att se över sitt serviceutbud.
– Om du nu har en hälsovårdscentral på 30 kilometers avstånd kan det hända att den i framtiden kommer att finnas på 50 kilometers avstånd.
Vårdområdena sade under år 2025 upp dubbelt fler än man hade väntat sig i förväg. Uppsägningar har varit ovanliga inom kommun- och välfärdsbranschen.
Fjolårets uppsägningar är de största sedan 1990-talet. Totalt gav de ett spar på 403 miljoner euro. Sparkravet i år beräknas vara 475 miljoner euro.
Nu kan sparandet drabba vården
Tills vidare har välfärdsområdena i första hand eftersträvat att spara genom att förenkla sin administration, men 2025 fick redan 200–300 vårdanställda sparken. Det är ändå svårt att bedöma effekten av detta då vi inte har uppgifter om hur många sjukskötare och närvårdare som har anställts.
Det är fullt möjligt att ett vårdområde anställer trots att ett annat sparkar personal. Samtidigt går också många vårdanställda i pension varje år. 90 procent av vårdområdena sparade år 2025 genom att låta bli att ersätta personer som pensionerades.
Hur många i vårdpersonalen som kommer att få sparken eller pensioneras i år kan ingen ännu veta.
Nybondas-Kangas påpekar ändå att vårdområdena själva upplever att vården delvis har blivit bättre. En del hälsovårdscentraler har i dag ett större serviceutbud än tidigare. I en del fall har också vårdköerna blivit kortare än tidigare.
Henrika Nybondas-Kangas på Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna säger att utvecklingen inte har gått åt ett sämre håll trots sparåtgärderna.
I vissa fall har vården blivit bättre.
– År 2023 när vårdområdena grundades hade nästan varje kommun en egen hälsocentral. Kanske det finns lite sanning i att vården kan bli effektivare på större hälsocentraler.
Också kommunerna skär ner
I kommunerna har de senaste årens utveckling fört med sig både ekonomiska lättnader och ökade utgifter.
Samtidigt som vårdområdena kämpar med ett ökande antal äldre som behöver allt mera vård kan kommunerna skära i småbarnspedagogik, skolnätet och gymnasier då antalet ungdomar minskar.
Att arbetslösheten ökar för med sig utmaningar. Då en större andel av kommuninvånarna går arbetslösa har kommunernas skatteintäkter minskat. Samtidigt har utgifterna ökat då kommunerna tvingas betala ut allt mera arbetslöshetsersättning.
Det leder till att kommunerna måste fortsätta att skära ner under 2026. Antalet hotade arbetstillfällen är ändå mycket färre än i välfärdsområdena. I fjol gav kommunernas uppsägningar ett spar på 161 miljoner euro.