Det är dystra siffror den estniska utrikesunderrättelsetjänsten Välisluureamet presenterar i sin nya rapport om aktuella hotbilder. Det kanske mest talande är att Ryssland sedan 2022 har ökat sin produktion av artilleriammunition. Den har blivit mer än 17 gånger större på fyra år, menar rapportens författare.
Det är en massiv industriell mobilisering. I kombination med leveranser från Nordkorea och Iran har Ryssland en förmåga som väst hittills verkar ha underskattat.
Enligt rapporten har Ryssland sedan 2023 importerat mellan 5 och 7 miljoner enheter artilleriammunition från Nordkorea och Iran.
Enligt Ukraina utgjorde ammunition importerad från Nordkorea ungefär hälften av Rysslands totala artilleriförbrukning vid fronten i Ukraina under andra halvåret 2025.
Krigsindustrin har fokus på ammunition och drönare
Det innebär att Ryssland inte bara kan utkämpa ett långvarigt utnötningskrig, utan samtidigt också återuppbygga sina vapenlager för en framtida konflikt.
– Den ryska krigsindustrin är effektiv inom två områden. Det ena är storskalig ammunitionsproduktion, som alltså har ökat enormt jämfört med situationen 2022, säger Kaupo Rosin, chef för Estlands utrikesunderrättelsetjänst Välisluureamet.
Det andra området är utveckling och produktion av obemannade system, främst drönare av olika slag.
– När det gäller obemannade system handlar det om en prioriterad doktrinär utveckling. De spelar en allt mer framträdande roll i rysk militär strategi och organisation.
Andra sektorer inom den ryska krigsindustrin har drabbats av Rysslands ekonomiska problem, åtminstone delvis. De första tecknen på att försvarsindustrin påverkas av den bredare ekonomin går att skönja.
– Vi ser en viss kedjeskuldsättning mellan försvarsföretag, vilket gör att sektorn är allt mer sårbar.
Om artilleriproduktionen och obemannade system, drönare, är de två områdena som prioriteras, lär det då säkert finnas pengar till dem?
– Vi ser att de investerar där. Just drönarindustrin är ett exempel på krigsindustrins framtid. Det går bättre i Rysslands drönarindustri också för att den befinner sig utanför det traditionella ryska försvarsindustrikomplexet, säger Rosin.
Det innebär att den inte har så stora problem med byråkrati, korruption och allmänt föråldrat tänkande. Inom drönarindustrin uppmuntras innovativt tänkande utanför traditionella strukturer. Nya drönare kan snabbt testas på slagfältet i Ukraina.
Det här är enligt rapporten möjligt trots den stagnerande ekonomi, men metoderna beskrivs som en ”brutal ekonomisk paradox”. Rysslands fullskaliga krigsekonomi äter systematiskt på hela civilsamhället.
Enligt Kaupo Rosin är det här en avgörande utveckling:
– Den militära tillväxten sker helt på bekostnad av samhället i övrigt. Det betyder att repressionen har blivit en överlevnadsfråga för regimen.
Övervakningen och indoktrineringen ökar
Under 2026 kommer kontrollen över befolkningens informationsflöde att skärpas, förutspår rapporten. Oberoende medier kommer att blockeras ännu effektivare och en ny statlig meddelandeapp, Max, förväntas öka den totala digitala övervakningen.
Samtidigt har den patriotiska indoktrineringen ökat. Nu sker den redan nere på förskolenivå, för att forma en generation lojal till regimen.
Den kanske mörkaste bilden i rapporten handlar ändå om den mänskliga faktorn. För att fylla leden efter enorma förluster tvångsrekryteras landets mest sårbara: skuldsatta, arbetslösa och framför allt kriminella.
Rapporten uppskattar att uppemot 200 000 personer har rekryterats direkt från ryska fängelser.
Resultatet är en armé där laglöshet, godtycke och extremt våld är det normala.
Militären har inte en disciplinerad armé, utan en brutaliserad och oförutsägbar organisation. Den utgör ett direkt hot mot civila där de drar fram och mot civilsamhället när de blir hemförlovade.
– De som återvänder hem utgör redan i dag ett ganska stort antal. Deras påverkan på det ryska vardagslivet blir allt större. Vi hör allt oftare om fall där soldater som återvänder kräver respekt från andra, men inte får det, enligt Rosin.
Det här blir ett enormt problem den dagen kriget tar slut.
– Det leder till frustration och de tar ut sin ilska på sin omgivning. Det här ser vi redan tydligt på gatorna runt om i Ryssland. Dessutom finns förstås den organiserade brottsligheten, som mycket gärna rekryterar de här ”talangerna”.
Ryssland förblir oförutsägbart och farligt för oss
– Det är därför Estland tagit initiativ till att hindra sådana personer från att få tillträde till Schengenområdet, säger Rosin.
Det finns alltså en stor risk för att den här kriminaliteten når över gränsen till Finland och Baltikum, enligt rapporten.
– Vi måste helt enkelt inse att vi lever med total oförutsägbarhet från Rysslands sida, en granne som styrs av överlevnadsinstinkt.
Ryssland lever alltså med flera kommande inrikeshot. För Kreml är kanske det mest oroväckande att de här veteranerna kan bli politiskt aktiva.
– Om de här personerna hittar varandra och beslutar sig för att börja påverka rysk politik, då blir det absolut inte roligt i Kreml, avslutar Kaupo Rosin från Välisluureamet.