Kristdemokraternas riksdagsledamot Päivi Räsänen har utfrågats i USA:s kongress om yttrandefriheten i Europa.
Utfrågningen i representanthusets justitieutskott gick under namnet ”Europas hot mot amerikansk yttrandefrihet och innovation”, och Räsänen presenterades som ett offer för censur i och med rättsprocessen mot henne.
Jim Jordan, ordförande för representanthusets justitieutskott och Trumptrogen republikan, hade bjudit in Päivi Räsänen till Washington DC.
I sitt framförande sa Räsänen att hon älskar sitt land och att Finland är en demokrati som utgår från rättsstaten och grundläggande friheter.
– Dessa värderingar betyder mycket för mig som europé och som kristen.
Räsänen: ”Jag framförde mina egna erfarenheter”
Räsänen fick förhållandevis litet utrymme under utfrågningen, vilket hon sa sig ha varit beredd på.
Efter utfrågningen sa Räsänen i en intervju för Svenska Yle att hon enligt sin mening framställde läget i Finland på ett balanserat och sanningsenligt sätt.
– Men situationen här är ju den att vi bara svarar på frågor och ofta förväntas det att man svarar kort, med bara ett ord. Så man kan inte lyfta situationen särskilt brett. Jag framförde mitt perspektiv och mina egna erfarenheter i mitt anförande.
Inför utfrågningen kritiserades hennes deltagande i en ledartext i Helsingin Sanomat, där skribenten konstaterade att Räsänen inte främjar finländska intressen i Washington.
Så här svarar Räsänen på det
Demokraterna kritiserade utfrågningen
Frågan om rättsstatsprincipen lyftes flera gånger under utfrågningen. Det gjorde också Päivi Räsänen.
Om man ser till rättsstatindexet World Justice Programs Rule of Law Index var Finland trea och USA 27:e i fjol. Indexet tar ställning till bland annat frågan om oberoende domstolar och yttrandefrihet.
Flera Demokrater som deltog i utskottets utfrågning sa att frågan om europeisk yttrandefrihet är irrelevant när Trumpadministrationen kränker amerikanska medborgares rättigheter i till exempel Minnesota.
– Det verkliga hotet mot USA är inte Europa utan Trumpadministrationens aggressiva politik, sa representanthusledamoten Jamie Raskin.
Enligt ledamoten Hank Johnson slösar kommittén tid när de bjuder in utländska gäster för att tala om USA:s grundlags första tillägg, samtidigt som Trumpadministrationen ständigt bryter mot det till exempel genom att stämma nyhetsorganisationer och hindrar reportrars arbete på försvarshögkvarteret Pentagon.
– Vi som satte standarden för yttrandefriheten sitter nu bara vackert och ser på medan det krossas här hemma. Ser ni inte ironin? frågade han gästerna.
Det första tillägget garanterar yttrandefrihet, pressfrihet, religionsfrihet, mötesfrihet och rätten att framställa klagomål till staten. Det ska skydda medborgare mot exempelvis statlig censur.
– Låt er inte utnyttjas av mina Republikanska kollegor, utbrast ledamoten Pramila Jaypal efter att ha visat en video på de federala agenternas agerande i Minnesota.
Räsänen anser ändå inte att hon utnyttjas som något slags politiskt slagträ, trots Jaypals kommentarer.
”Jag förhördes i över tretton timmar”
Räsänen beskrev under utfrågningen hur hon i ett inlägg på Twitter 2019 hade uttryckt sin kristna övertygelse om äktenskap och sexualitet.
– Jag riktade mitt inlägg till min kyrka, den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Det var ett svar på deras beslut att delta i paraden Pride, som jag anser strider mot vår kristna tro.
Hon sa också att hon bifogade en bild av några bibelverser för att visa sitt perspektiv i denna fråga, och att hon gjorde det på ett fredligt sätt utan att rikta sig mot någon eller förolämpa någon.
– För detta utövande av min yttrandefrihet blev jag föremål för polisutredning. Jag förhördes i över tretton timmar, och jag åtalades för hatbrott.
Räsänen sa att hon utöver sitt Twitterinlägg blev åtalad för brott för en kort broschyr om mänsklig sexualitet som hon hade skrivit för kyrkan några år tidigare samt för kommentarer som hon gett i en radiodiskussion.
Hon nämnde också att den lutherska biskopen Juhana Pohjola åtalades tillsammans med henne för att ha publicerat broschyren för kyrkan.
– Enligt finsk lag faller våra åtal under den del av strafflagen som behandlar krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, och kan medföra upp till två års fängelse.
Enligt Räsänen var det svårt att förstå detta.
”Jag förolämpade ingen”
– Jag vill vara mycket tydlig. Jag förolämpade ingen. Jag uttryckte helt enkelt min övertygelse som är grundad i min tro.
Hon konstaterade att finländska domstolar två gånger har frikänt henne enhälligt. De slog fast att inget brott hade begåtts.
– Trots dessa tydliga domar fortsatte åklagarmyndigheten att driva åtalen mot mig och i oktober tog Finlands högsta domstol upp mitt och biskop Pohjolas mål.
Räsänen sa att hennes försvar bygger på yttrandefrihet och religionsfrihet som skyddas av finsk, europeisk och internationell lag.
Biskopen och hon väntar nu på högsta domstolens beslut.
”Djup övertygelse kan behandlas som en brottslig handling”
Räsänen anser att det här målet inte handlar enbart om henne och Pohjola. Det handlar, enligt henne, om huruvida ett fredligt uttryck för djup övertygelse kan behandlas som en brottslig handling i dagens Europa.
– Det handlar om huruvida medborgare, bland dem präster och folkvalda representanter, får tala öppet om samvetsfrågor utan rädsla för åtal och det handlar om huruvida det är olagligt att säga vad man tror på.
Räsänen talade om ”år av rättslig osäkerhet” och att detta skapar ”en avskräckande effekt för alla som har åsikter utanför snäv statligt godkänd konsensus”.
– När staten kontrollerar vilka idéer och övertygelser som får uttryckas, blir demokratin skör. Tal som är lagligt i dag kan bli kriminaliserat i morgon. Det här borde bekymra varje person som värdesätter frihet.
Får stöd av sin tro
Räsänen poängterade avslutningsvis att hon har fått stöd av sin tro, och av de tusentals uttryck för stöd som hon har fått från hela världen, bland annat från många i USA:s kongress.
Hon sa att hon förblir hoppfull och att hon litar på att den viktiga yttrandefriheten fortfarande kan upprätthållas.
– Min önskan är att Europa och våra demokratiska partner förblir platser där varje person kan tala fritt. Och jag är nöjd med de goda relationerna mellan USA och Finland och hoppas att de kommer att fortsätta att stärkas. Tack för att ni lyssnade och tack för ert engagemang för frihet, avslutade Räsänen sina kommentarer i kongressen.