När kampen om Arktis hettar till är flera länders försvarsmakter oroade över de utmaningar kylan kan ställa till med.
Extrem kyla i kombination med arktiska vindar hör till skräckmiljöerna för både soldater och deras utrustning.
Nato satsar nu miljoner euro på att locka uppstartsföretag att satsa på bioteknik för att hitta sätt att öka chanserna att överleva i Arktis.
Med bioteknik menas att levande organismer, celler eller delar av dem används för att utveckla nya teknologier.
– Material för att hålla sig varm är något vi redan har sett att företag jobbar på. Alltså så att trupperna ska ha ordentliga, skyddande och varma uniformer som är tillräckligt lätta och smidiga för att soldaterna ska kunna utföra sina uppgifter, säger Rune Linding, chef för strategiska initiativ för Natos innovationsaccelerator Diana i Tallinn.
Diana är en Natoorganisation som hjälper bolag att utveckla nya lösningar så att de snabbare kan användas i praktiken.
– Materialen ska också göra det möjligt för trupperna att hantera om de blir blöta, så att inte ännu mer energi sugs ur dem. Det handlar om att nya material måste vara kompatibla med människors kroppar, säger Linding.
Svårt att ge akutvård i snön
Kylan är bara en av utmaningarna i Arktis. Långa avstånd och brist på resurser som mat och vatten gör logistiken utmanande.
Att få sjukvård och el är också svårt. Soldaterna måste alltså kunna klara sig länge utan stöd, ofta i små grupper.
– För de nordiska länderna kommer det här att vara nyckelområden att utveckla, och sannolikt kommer nya företag att växa fram som arbetar med de här frågorna.
Enligt Linding är en viktig sjukvårdsdetalj hur skadade soldater vårdas i akuta fall.
– Just nu har vi egentligen inget sätt att hjälpa dem. Det är mycket svårt att utföra kirurgi i Arktis. Om du sätter upp ett tält och värmer upp det blir det väldigt synligt till exempel för värmekameror. Det kommer att ta några år innan vi hittar lösningar.
Fördelen är att militära lösningar också kommer att kunna användas i civila sammanhang, säger Linding.
Soldater ska kunna behandla sig själva
Bioteknik har blivit ett av de viktigaste verktygen för att möta de arktiska utmaningarna.
Tekniken används mest i Natosammanhang för att skapa nya material, mediciner och för att hitta sätt att producera mat och energi lokalt.
Hittills har det handlat om att rena vatten och utveckla material för att vårda skador.
– Just nu handlar det främst om att försöka få ut sådant som kan hjälpa soldater att behandla sig själva. Vi ser i Ukraina att soldaterna, på grund av alla drönare, inte längre kan evakueras. De måste ibland vänta i dagar eller veckor på det.
Biotekniken kan också hjälpa till att övervaka soldaternas hälsa på distans, ge tidiga varningar om hälsoproblem och ge stöd och råd när vårdpersonal är långt borta.
Snabbare från idé till lösning
Natos innovationsprogram Diana ger i år 15 företag, bland dem flera nordiska, möjligheten att utveckla och testa nya lösningar för Arktis som snabbt ska kunna tas i bruk.
– De nya företagen tas in och börjar utveckla teknologi. Natoländerna får veta vad de gör. Nästan redan från dag ett kan länderna komma till oss om de är intresserade av något företags idé, säger Linding.
Norden har en lång tradition av att verka i kalla, svåra miljöer. Nordiska företag ligger i framkant när det gäller lösningar för Arktis.
Nordiska företag har också nytta av att använda de nya teknologierna civilt, till exempel inom räddningstjänst, sjukvård och friluftsliv.
Biovapen ett växande hot
Det finns också andra säkerhetsrisker där Nato hoppas på lösningar inom biotekniken.
Biologiska hot, virus och bakterier, har blivit ett strategiskt verktyg för både försvar och angrepp.
Nato vet att Kina utvecklar biologiska vapen och att Ryssland redan använder sådana vapen, vilket ökar behovet av ett snabbt och effektivt försvar.
– Nya virus eller liknande kan hota våra soldater. Det behövs inte mycket för fienden att skapa en strategisk fördel. Föreställ dig att bara fem till tio procent av våra trupper slås ut på grund av ett nytt virus eller någon annan biologisk agent, säger Linding.
Nato och Diana satsar på tidig upptäckt av biologiska attacker, säger Linding.
– Vi koncentrerar oss på att utveckla snabba försvarsinsatser snarare än offensiva biologiska vapen. Det handlar om att bygga upp motståndskraft och skapa robusta system som kan skydda både soldater och civila.