President Alexander Stubb ser inget behov av att USA:s kärnvapenavskräckning behöver ändras radikalt.
– Min egen utgångspunkt är tydlig: vi är en del av Natos kärnvapenplanering. Vi kommer inte vara en kärnvapenstat i framtiden, säger Stubb när han träffar politiska journalister under tisdagen.
Med kärnvapenavskräckning menas att länder som har kärnvapen avskräcker andra från att anfalla dem. Tanken är att risken för ett kärnvapenmotangrepp får andra att hålla sig tillbaka.
USA:s kärnvapen fungerar som ett skydd för Natoländerna, genom att signalera till potentiella angripare att ett angrepp mot Nato skulle kunna leda till ett kärnvapenmotangrepp.
Frågan om kärnvapen har aktualiserats sedan EU:s utrikeschef Kaja Kallas under ett besök i Finland föreslog att EU borde diskutera ett europeiskt kärnvapenförsvar.
Tidigare fanns det två kärnvapenstormakter: Ryssland och USA. Nu har även Kina etablerat sig som en tredje aktör, efter att landet ökat antalet kärnvapen från cirka 400 till över 600, säger Stubb.
– Nu gäller det hur dessa tre kärnvapenstormakter kan begränsa sin egen produktion av kärnvapen. Vi befinner oss också i en situation där ungefär en fjärdedel av världens länder skulle kunna utveckla egna kärnvapen, säger han.
Enligt Stubb är det viktigt att kärnvapenstater som Frankrike och Storbritannien tydliggör sina ståndpunkter om framtida samarbete. Om europeiska länder vill diskutera kärnvapenfrågan kommer Finland inte att isolera sig från den debatten.
Relationen med USA inte svartvit
Precis som i sitt tal när riksmötet öppnades poängterar Stubb att relationen till USA har förändrats. Landets nuvarande utrikespolitik står ibland i kontrast till Finlands värderingar och motverkar internationella institutioner.
Samtidigt menar Stubb att förståelsen för relationen varit alltför svartvit och historielös, eftersom relationen även tidigare haft sina utmaningar, exempelvis under kalla kriget.
Enligt Stubb behöver Finland och Europa definiera de områden där samarbete med USA är möjligt, till exempel inom försvarspolitik och Nato.
Samtidigt behöver man vara öppen med de frågor där man har olika åsikter och där USA:s stöd saknas, såsom inom klimatpolitiken eller synen på internationella institutioner.
– På många sätt är detta Europas stund. I verkligheten har EU alla de verktyg som behövs för att hantera en sådan förändring. Jag tror EU kommer ta en starkare geopolitisk roll, säger Stubb.
Han påminner om att Finland är det enda nordiska landet som fullt ut är medlem i EU, inklusive euroområdet, och att det är viktigt att Finland fortsätter sitta vid de bord där besluten fattas.
Öppna dörren till Ryssland – men inte än
På frågan om det är dags för Europa att återuppta kontakten med Ryssland, med anledning av att Frankrikes president Emmanuel Macrons rådgivare nyligen besökt Moskva, svarar Stubb:
– Vi har i ett par år diskuterat när det är lämpligt att öppna kontakter på hög nivå. Jag har ofta talat om detta med president Macron, och Frankrike informerade oss både före och efter Emmanuel Bonnens resa till Moskva.
Två faktorer har förändrats, menar Stubb. För det första vill Europa vara med vid de bord där beslut om Ukraina fattas.
– När det gäller Ukraina är vi på samma sida som USA och Ukraina, men en direktkontakt med Ryssland saknas eftersom ryssarna inte vill ha européer vid bordet.
För det andra närmar vi oss den tidpunkt då kriget tar slut och då måste relationen till Ryssland byggas på ny grund.
– Att genomföra denna förändring kommer att ta tid. Det är bra att vara beredd på att situationen någon gång kommer att öppna sig, och det är positivt. Men tiden är inte inne än, säger Stubb.