Augusti 2025. Det är strax över 40 grader varmt och solen gassar genom rökdiset.
Hettan från den nybrända marken slår hårt när vi kliver ur den luftkonditionerade bilen.
Vägen till Abejera har precis öppnats efter den andra stora branden på tre år.
Den lilla byn är bland de värst drabbade.
Februari 2026. Diset i luften kommer nu från regn snarare än rök, då vintern lagt sig över Zamora-regionen. Luften känns som finsk vårvinter.
Runtom i byn ser vi brända hus och förstörda ägodelar.
En stor del av tillgångarna var oförsäkrade, och kommer troligen aldrig att ersättas.
Naturen kring byn återhämtar sig sakta, men säkert.
Värsta brandsäsongen på över 30 år
Sett till den brända ytan var sommaren 2025 den värsta brandsäsongen i Spanien sedan 1994.
Brändernas intensiva takt får ändå Leonor Calvo vid universitetet i León att beskriva fjolåret som det värsta på mycket längre tid än så.
– Nästan 400 000 hektar brann på bara 10 dagar, säger Calvo, som är professor i ekologi.
Ytan motsvarar ungefär tre fjärdedelar av Österbotten.
Värmeböljan i augusti 2025 varade i 16 dagar och temperaturerna nådde 45 grader celsius.
I ett igenvuxet landskap skapades en intensiv våg av skogsbränder.
Ekosystemen vid Medelhavet har brunnit i tusentals år.
Naturen har byggt upp en resiliens som gör att djur och växter kan återhämta sig efter bränder.
Bränderna har blivit mer intensiva och kan orsaka långvarigare skador på ekosystemen, säger Calvo.
Intensiva bränder, särskilt i obebodda områden, bränner växterna på en djupare nivå. Då riskerar jorden att erodera bort, och det blir omöjligt för naturen att återhämta sig.
Lantbrukare stannade kvar in i det sista
Åtta personer dog i bränderna i somras, en del när de försökte stoppa elden på sina gårdar.
Fenomenet är välkänt ute på landet, i by efter by möter vi berättelser om hur de stannade kvar in i det sista.
Abel Murciegos rapphönsgård i byn Jiménez de Jamuz var en av de sista som drabbades:
När de återvände nästa dag hade näten på inhängnaderna brunnit och tusentals rapphöns rymt.
Fem månader har gått utan utbetalning från försäkringsbolaget. Ersättningen från myndigheterna täcker bara en bråkdel av skadorna.
– Vi förlorade hälften av verksamheten, men vi har hopp. Det här är vårt liv, säger Murciego.
Osäkerhet kring ersättningar
Spaniens hantering av tidigare bränder gör det lättare att förstå varför lantbrukare riskerade livet och stannade kvar då elden närmade sig.
Försäkringsbolag kan hänvisa till force majeure och undantagsklausuler för att begränsa ersättningarna, och offentliga hjälpen har också varit opålitlig.
Efter bränderna 2025 har regionen Castilla y León ersatt hushåll som tvingats evakuera med 500 euro. Företag i drabbade områden har fått 5 500 euro.
– Stöden har varit mycket begränsade, de flesta skadorna har inte ersatts, säger juristen Antonio Mateos Viñuela.
Viñuela har stämt myndigheterna. Han menar att de inte skötte sitt ansvar att släcka bränderna, och är därför ersättningsskyldiga.
Experter som professor Leonor Calvo har ändå svårt att föreställa sig ett släckningssystem som skulle ha kunnat hantera sommarens brandvåg.
Att förebygga bränderna skulle vara bättre, menar Calvo.
Bränderna är symptom på en dubbel kris
Spanien och Medelhavsregionen är en brännpunkt för klimatförändringen. Utdragna värmeböljor väntas bli allt vanligare.
Samtidigt förändras landsbygdens villkor. Den spanska landsbygden hör till Europas mest utsatta, glesbygden är känd som ”España vaciada” – alltså ”det tomma Spanien”.
Befolkningen minskade i 75 procent av de spanska kommunerna de senaste tio åren. Hälften av kommunerna riskerar att avfolkas helt.
Det leder till färre satsningar på att bevara de kretslopp som finns på glesbygden.
Ett konkret exempel är att boskap på bete har blivit en allt mer sällsynt syn.
Ute i provinserna ses arbetet som herde numera som en hobby snarare än ett yrke.
– Bristen på resurser på landsbygden har lett till att arbetet överges. Människor migrerar till städerna på grund av bristande lönsamhet, säger juristen Viñuela.
Spaniens pakt för klimatet
Spaniens premiärminister Pedro Sánchez talade om behovet av åtgärder mot klimatförändringen när han besökte de drabbade områdena.
Uttalandet väckte frustration på landsbygden där klimatpolitiken ses som avlägsen från vardagens verklighet.
Språket kring den spanska statens klimatpakt, Pacto de Estado frente a la Emergencia Climática, har ändå ändrats under hösten. Nu betonas också fler landsbygdsåtgärder.
– Vi är en regering som är medveten om att bränder även bekämpas under vintern, sa klimatminister Sara Aagesen i januari.
Arbetet fortsätter
Lantbrukare som Abel Murciego är skeptiska till att statens åtgärder kommer att synas i deras vardag.
– Vi räknar inte med någon hjälp från andra. Noll. Men steg för steg finns ändå ett hopp om att verksamheten ska kunna byggas upp igen efter branden.
– Vi tillbringar mer tid här än i våra egna hem. Så självklart klarar vi det, säger Murciego.
