Start

Kulturarbete eller bromskloss? Förening sätter käppar i hjulet för byggprojekt i Vasa

Föreningen för byggda kulturarvet i Vasa besvärar sig mot flera byggprojekt i Vasa. Antti Koski är primus motor och har personliga kopplingar till åtminstone två av projekten.

Enligt Vasa stads sektorchef Markku Järvelä har stadens centrala byggprojekt försenats märkbart på grund av de besvär som Föreningen för byggda kulturarvet i Vasa har lämnat in.

Det svåraste fallet är enhetsskolan i centrum där processen upprepade gånger har stannat upp på grund av rättsprocesser. Besvärskarusellen har pågått i flera år.

– För tillfället är det två besvär som är inlämnade till Högsta förvaltningsdomstolen. De söker besvärstillstånd och besvärar sig mot projektet på samma gång, säger Järvelä.

Det är svårt att göra en uppskattning av tidtabellen för skolprojektet, men Järvelä tror att HFD kommer att kunna klara av ärendena inom ett års tid.

Besvärsrätten hör ihop med demokratin

Järvelä understryker att rättsstatsprincipen och besvärsrätten är viktiga värderingar.

– Det är också värdefullt att fundera över vilka metoder vi har att påverka sådana här fall med seriebesvärare. Jag tycker att det åtminstone är en bra utgångspunkt att vi ska fundera på de här sakerna.

En skallig man med glasögon tittar in i kameran med ett småleende.
Markku Järvelä önskar att Vasas tjänstemän hellre skulle få ägna sig åt att utveckla stadens andra projekt. Bild: Jarkko Heikkinen / Yle

Besvären har kostat staden både tid och pengar.

– Den tid som går åt till att göra sådana här onödiga saker, självklarheter, skulle man ha kunnat använda för att utveckla stadens övriga projekt, säger Järvelä.

Verksamhetsidén för föreningen är nobel, enligt Järvelä, men enligt honom har föreningen i praktiken profilerat sig som en seriebesvärare.

Föreningen för byggda kulturarvet i Vasa har besvärat sig bland annat om Sjukis i Roparnäs, Rahkola- området och studentbyn på Brändö och om enhetsskolan. Enligt Järvelä har den demokratiska processen ändå bevisat att de här objekten inte har det skyddsvärde som föreningen har föreslagit.

– Stadens linje i de här ärendena har bibehållits även efter alla dessa beslut, säger han.

Grundad på miljöministeriets uppmaning

Enligt sekreterare Antti Koski fick Föreningen för byggda kulturarvet i Vasa r.f. sin början efter en kurs för personer som ville ha mer information om byggnadsskydd.

– Miljöministeriet ville främja att man skulle organisera sig lokalt i städerna, som i Vasa och Karleby.

Det fanns redan miljöföreningar på den här tiden, men tanken var att till skillnad från dem skulle den här nya typen av föreningar koncentrera sig på den byggda miljön.

Koski påpekar att lagstiftningen också förutsätter att man ska ta ställning till befintliga byggnader och om de kunde byggas om eller få tillbyggnader för att kunna användas för nya behov.

Och just så här har staden till exempel gjort i det kvarter där man planerar enhetsskolan. Där är tanken att bevara en del av byggnaderna i kvarteret och bygga en del nytt för att skapa ett skolkvarter som motsvarar dagens behov.

En gammal stor stenbyggnad med gul och röd tegelfasad. På gatan utanför byggnaden står ett par bilar parkerade.
Det här huset på Handelsesplanaden hör till de byggnader som ska bevaras i det planerade skolkvarteret för Enhetsskolan. Bild: Susanna Saari / Vaasan kaupunki

För att få plats för nybygget i kvarteret behöver staden riva Vetenskapsbiblioteket på Rådhusgatan 33, och det här har Koski svårt att smälta.

– Man ville inte bygga om eller reparera, utan lämnade helt enkelt bort det och koncentrerade sig på att få en ny byggnad i stället för arkitekt Nurminens fina byggnad.

Inga problem med staden förr i världen

Antti Koski har själv varit vd för Voas – Stiftelsen Vasa studiebostäder under 25 års tid och säger att han inte upplevde några svårigheter att komma överens med staden om Voas byggprojekt under den tiden.

I stället talar han varmt om personer i stadens tekniska ledning som på sin tid stödde det som Koski kallar nya vindar inom studentbostadsbyggandet, till exempel just radhusen mellan Brändövägen och Abborrvägen som byggdes under hans tid som vd.

I den granskning av radhusens kondition som gjordes på Aras uppdrag för flera år sedan konstaterades problem med grunden som var så lågt liggande att den medförde risker för fuktproblem. Den här rapporten avfärdar Koski.

– Det är helt felaktigt tänkande eftersom det hittills har fungerat hemskt bra. Grundsystemet är lite annorlunda än det som man gör idag, men det är en form som passar bra för den här miljön.

En man står med händerna bakom ryggen på en stötäckt trottoar.
Antti Koski framför studentbyn på Brändö som han var med om att bygga under sin tid på Voas. Bild: Jarkko Heikkinen / Yle

Tomten sluttar ner från Brändövägen mot Abborrvägen.

– Det kommer ner vatten från Brändövägen och det blir inte kvar under fastigheterna utan rinner iväg.

Styrelsen röstade bort Koski

Det som gjorde att Koski fick lämna sin vd-post var en förtroendeomröstning i Voas styrelse 1998.

– Studenterna i styrelsen hade sex mandat och staden hade fem mandat. Studenterna ville ha bort mig.

Vid den här tiden höll Koski och Voas på med ett projekt som skulle göra studentbostäder av Vasa ångkvarns silobyggnader på Strandgatan, men Koski vill inte kommentera om det här projektet var avgörande för att de studerande i styrelsen röstade för hans avgång.

Egentligen vill Koski inte heller kommentera Voas nuvarande verksamhet. Men han säger ändå att det är lite problematiskt att de studerande som sitter i styrelsen ofta byts ut efter så kort tid, vanligtvis efter ett par år.

– Man kan inte se historien, men inte heller framtiden. Man har i stället en press på, att det behövs mer ettor. Man analyserar inte den fastighetsmassan som man äger utan det handlar bara om mera ettor.

Intervjun med Markku Järvelä är en översättning av Matti Rinnekangas och Merja Siiriläs artikel Yhden yhdistyksen valitusrumba haukkaa leijonanosan virkamiesten työajasta, sanoo Vaasan kaupunki.