Med tanke på den offentliga ekonomin skulle det ha varit motiverat att i större grad skärpa beskattningen. Det anser Rådet för utvärderingen av den ekonomiska politiken i sin årsrapport.
Rådet anser också att det är svårt att motivera att pensionerna i stor utsträckning har lämnats utanför nedskärningarna i den sociala tryggheten.
Regeringen fattade beslut om att förändra beskattningen vid halvtidsöversynen. Beslutet att sänka beskattningen var en risktagning, säger rådets ordförande, professor Niku Määttänen.
Han säger att beskattningslösningarna inte på bästa sätt motiverar till arbete. Määttänen ifrågasätter till exempel sänkningen av momsen på mat.
Rådet föreslår som bättre alternativ att regeringen i stället skulle ha kunnat skärpa beskattningen för olistade företag och skära i företagsstöden.
Rapporten slår trots allt fast att de åtgärder som regeringen har fattat beslut om stärker den offentliga ekonomin mera än om ingenting skulle ha gjorts.
Pensionerna ogranskade
Pensionerna är en del av den sociala tryggheten, men regeringen har bara justerat de sociala stöden till den arbetsföra befolkningen.
– Det är speciellt att pensionerna lämnas nästan helt utanför, säger professor Niku Määttänen.
Pensionerna är en enorm utgiftspost enligt Määttänen.
Määttänen talar inte om att skära i de pensioner som betalas ut, utan om att minska löftet om framtida pensioner.
Han tar som ett konkret exempel att slopa änkepensionen, ett annat skulle vara att sluta få pension för examen.
Pensionsreformen ökar utgifterna
Målet med pensionsreformen var att förbättra den offentliga ekonomin, men det sker endast på lång sikt.
Pensionsbolagen får möjlighet att investera med högre risk och att avsätta mera i fonder. Det här kommer i framtiden att leda till en sänkning av pensionsavgifterna. Då pensionsavgifterna minskar finns det en möjlighet att i stället höja beskattningen på arbete.
Men till en början kommer pensionsavgifterna högst sannolikt att stiga, enligt Niku Määttänen. Det leder till en negativ effekt.
– Nyttan av reformen kommer först långt i framtiden. Under den närmaste tiden går det åt mera pengar då man måste öka fonderingen.
Skuldsättningen minskar inte
Den offentliga låntagningen har inte minskat. Bakomliggande orsaker är att byggbranschen har kollapsat och att hushållen sparar allt mera.
Ränte- och försvarsutgifterna har stigit. Bara högre räntor har i sig ökat kostnaderna för de offentliga skulderna med fyra miljarder euro per år.
Skärpningen av finanspolitiken under fjolåret ökade dessutom troligen den ekonomiska nedgången på kort sikt genom att minska helhetsefterfrågan.