Om ingen överenskommelse nås med Iran hotar president Donald Trump att beordra amerikanska styrkor att gå till attack.
USA har samlat militär nära Irans gränser. Om Trump bestämmer sig för att han måste agera eller förlora ansiktet kan det inledas ett krig med oförutsägbara och potentiellt mycket skadliga konsekvenser.
Det finns en rad tänkbara scenarier, listat enligt BBC:
1. Riktade attacker, få civila offer, övergång till demokrati – ett mycket optimistiskt scenario
USA kan utföra begränsade precisionsattacker mot militärbaser som tillhör revolutionsgardet IRGC, uppskjutnings- och lagringsplatser för robotar och mot Irans kärnkraftsprogram.
Regimen skulle småningom omvandlas till en demokrati där Iran kan återförenas med resten av världen.
I Irak och Libyen ledde liknande angrepp nog till att brutala diktaturer störtades, men länderna leddes in i kaos och blodsutgjutelse. Syrien, som genomförde sin egen revolution utan västlig militär, har hittills klarat sig bättre.
2. Regimen överlever men modererar sin politik – osannolikt
”Den venezuelanska modellen” där snabba, kraftfulla amerikanska åtgärder lämnar den islamiska regimen intakt men med en styrd politik.
Iran skulle tvingas upphöra med eller begränsa sitt kärnenergiprogram och sitt ballistiska robotprogram. Protester skulle tillåtas utan att staten tillgriper våld.
3. Regimen kollapsar och ersätts med militärstyre – ett tänkbart resultat
I förvirringen efter eventuella attacker från USA kan en stark militärregering som främst består av personer från revolutionsgardet IRGC ta över styret.
IRGC är den starkaste maktfaktorn utöver prästerskapet och försvarar hårt den islamiska republikens intressen. Dess högsta ledare har stort inflytande över ekonomi och politik.
4. Oppositionsledare och exiliranier kan se sin chans
Om den vanliga ordningen kollapsar i Iran, finns det krafter utomlands som ser en möjlighet att omforma landets framtid.
Reza Pahlavi har levt i exil, men en del av oppositionen lyfter fram honom som en galjonsfigur. Han är son till landets kung som avsattes vid revolutionen 1979.
Pahlavi ses också som en potentiell marionettdocka för Israel och krafter i väst. Det här kunde ändå betyda att Irans inställning till väst blir mindre aggressiv. Det skulle också kunna öppna för närmare samarbete med flera av gulfstaterna och Egypten.
5. Iran hämnas med attacker mot amerikanska styrkor och grannländer, minor i havet, kapning av fartyg och hot mot världshandeln
Iran har lovat att vedergälla amerikanska attacker – och säger sig ha ”fingret på avtryckaren”.
USA har baser och anläggningar utspridda längs den arabiska sidan av Persiska viken. Iran kan också rikta in sig på kritisk infrastruktur i ett land som ses som delaktigt i en amerikansk attack, såsom Jordanien.
Den iranska hämnden kan också innebära att minor läggs ut i havet, vilket innebär ett potentiellt hot mot global sjöfart och oljeförsörjning. Hela världshandeln skulle påverkas.
Vidare kan Iran sänka ett amerikanskt krigsfartyg och tillfångata besättningsmedlemmar. Det ses som osannolikt men skulle bli väldigt förödmjukande för USA.
6. Regimen kollapsar, kaos uppstår och stor oro bryter ut i grannländer – det värsta scenariot
Om regimen i Iran kollapsar uppstår det stor oro både inne i landet och i grannländerna.
Risken för inbördeskrig skulle bli stor. Etniska spänningar kan leda till väpnade konflikter då kurder, baluchier och andra minoriteter försöker skydda sitt eget folk i ett nationellt maktvakuum.
En stor del av Mellanöstern skulle se positivt på den islamiska regimens kollaps, inte minst Israel som ser Irans kärnenergiprogram som ett existentiellt hot. Men ingen önskar se Iran, med sina cirka 93 miljoner invånare, falla samman i kaos med en humanitär kris och flyktingvågor som följd.