Hannah Hoijar och Jonas Lithén hoppas på att fabriksetableringarna på Giga Vasa-området och att det nya bostadsområdet som planeras ska föra med sig nya invånare till Helsingby inom de närmaste åren.
– En stor del av dem som flyttar hit har säkert barn. Vi hoppas att vi ska få lite mer tid och att situationen ska förändras inom de närmaste åren, säger Lithén som har två barn i skolan.
Både Hoijar och Lithén reagerar starkt på bildningssektionens beslut att stänga Helsingby skola från och med hösten och att eleverna ska flytta till Solf lärcenter.
– Det här var på tapeten redan förra året och då fick vi det uppskjutet. Jag förstår att det behöver sparas, men jag tycker det här är kortsiktigt och på fel ställe, säger Hoijar som bor i Helsingby och har haft barn i skolan.
Skolan har i dag 42 elever, det minsta antalet skolan haft under de senaste tio åren. År 2016 hade skolan 60 elever och under de tio senaste åren har skolan som mest haft 65 elever, år 2019.
Enligt elevprognosen ska skolan ha lika många elever nästa läsår. Hösten 2027 beräknas elevantalet sjunka till 34 elever och år 2031 beräknas skolan ha 24 elever.
Fördelar och nackdelar med små skolor
Både skolans rektor Johan Smedlund och läraren Christina Hammarström, som arbetat länge på skolan säger att det finns både för- och nackdelar med små skolor. I en mycket liten skola kan det bli svårt att få kompisar och undervisningen kan lida om klasserna blir för små.
Smedlund konstaterar att avståndet till Solf inte är så långt och att kommunen troligen ordnar skolskjutsarna på ett bra sätt.
– Däremot tycker jag att förlusten är skolan i byn, alltså det här närsamhället, säger han.
Hammarström minns när Karkmo skola stängdes 2001 och eleverna flyttades till Helsingby.
– När vi stängde Karkmo skola fanns 14 elever i hela skolan. Då hade årskurserna 1-6 tio lektioner i veckan tillsammans. Det finns ingen som mår bra av det, varken barn eller lärare, säger hon.
Men med 42 elever fungerar Helsingby skola bra, menar hon.
– Vi känner ju alla elever och det är en trygghet för både familjen och oss. Alla lärare har egentligen alla elever, säger hon.
Barnen oroliga
Eleverna själva fick veta om nedläggningsplanerna när undervisningschefen kom för att höra deras åsikter.
– Många elever sa att de är jätteledsna och inte vill att skolan ska stängas. En del var lite nyfikna och tänkte om det blir bra och om de får nya kompisar.
Hon betonar att barn är anpassningsbara.
– Jag har varit med och stängt två skolor tidigare, så jag vet att de anpassar sig. Men bland de minsta finns också en otrygghet och många frågor och funderingar som man får svara på, säger hon.
Praktiska problem med snabb nedläggning
Hammarström pekar på flera praktiska problem vid en nedläggning redan till hösten. Ett är att de sammansatta klasserna läser i växelkurs . Två årskurser läser samma kurs under läsåret.
– I år läser vi fel växelkurs i årskurs 1, 3 och 5. Flyttar vi barnen i höst så läser de samma kurs en gång till. Eller så behövs specialarrangemang men det tar ju också resurser, säger Hammarström.
Ett annat problem är att femteklassarna i både Helsingby och Solf är stora.
– Om vi skulle låta femmorna gå ut nästa år, skulle vi rymmas bättre tillsammans, säger Hammarström.
Smedlund pekar också på tidsbristen.
– Vi har en ganska kort tid på oss. Vi är egentligen förbi sportlovet redan när beslutet kommer. Vi vill ju inte oroa eleverna, så vi håller tillbaka med både planeringen och tanken att vi ska flytta all verksamhet till Solf.
Trots beslutet hoppas Smedlund fortfarande på en annan utgång.
– Hoppet finns nog kvar. Vi ser ju ändå att det här är en viktig del av Korsholm. Den här delen behöver också service, säger han.
Ifrågasätter kommunens beräkningar
Lithén och andra föräldrar har granskat kommunens beräkningar för skolskjutsen och upptäckt betydande brister. Kommunen har räknat med att skjutsrutten skulle vara 36 kilometer lång och ta 40 minuter med 15 hållplatser. Men när Lithén själv körde den planerade rutten blev resultatet ett annat.
– Med personbil, där man steg ur och hoppade in igen, tog det 45 minuter. Med minibus skulle det ligga på någonstans över 50 minuter, säger han.
Hammarström pekar också på hälsoaspekten. Om barnen måste åka taxi eller buss till skolan försvinner den dagliga motionen.
– Den största utmaningen för föräldrar just nu, är att hålla barnen borta från skärmen och att få dem att röra på sig. Har vi en skola i byn så går det där helt automatiskt för att de ska ta sig till skolan med cykel eller promenera. Men ju längre de taxiresorna blir, desto längre blir skärmtiden, säger hon.
Enligt Lithén borde inte kommunen spara genom att stänga skolan.
– När allting är bra här, då ska man inte ändra på det för någon teoretisk besparing. Det är småsummor jämfört med vad kommunen har slösat på allt möjligt annat de senaste åren, säger han.
Beslutet ska nu behandlas i kommunstyrelsen och slutligen i fullmäktige.