Kommersen är på en lugn nivå när jag besöker Akademiska bokhandelns flaggskeppsbutik i Helsingfors en onsdag i januari, tre veckor efter att Adlibris tagit över som ny ägare.
Kring bottenvåningens lilla scen, Träffpunkten, är alla stolar upptagna när historikern och lokalpolitikern Ville Jalovaara intervjuas.
Bokhandelns övriga kunder pratar dämpat för att inte störa författarträffen. Från andra våningens kafé hörs det mjuka sorlet av samtal och skedar som klingar mot porslin.
Jag låter ögonen svepa över det öppna utrymmet, banderollerna på väggen, kassan och övriga skyltar, men ingenstans syns det jag letar efter: den rödvita silhuetten av en öppen bok som är Adlibris karakteristiska logotyp.
Enligt Adlibris vd Ola Toresten vill man att det tydligt ska framgå att Akademiska bokhandeln är en del av Adlibris. Men jag är för tidigt ute. Hur man ska göra har man nämligen ännu inte bestämt sig för.
Något namnbyte, som man gjorde med Pocket Shop, blir det oavsett inte.
– Vi vet att Akademen som varumärke är väldigt starkt och uppskattat av de finländska konsumenterna, så det kommer att finnas kvar, säger Toresten.
Konsumenten har talat
När vi bokar intervjun är mitt huvudsakliga syfte att prata om webbokhandeln i Finland. Adlibris är, trots allt, Nordens största webbokhandel, och en av de stora aktörerna också på den finländska marknaden.
Det blir ändå snabbt tydligt att den fysiska bokhandeln upptar allt mer av företagets och vd:ns tankar, och är central i Adlibris strategi för Finland.
Men varför rör sig en från början online-aktör mot mera analoga former av kundkontakt? Det känns som en motsatt riktning, säger jag.
Svaret är enkelt, säger Toresten: konsumenten har visat att hen vill ha både och.
– Ibland är man väldigt rationell och vet precis vilken bok man vill ha, och av geografiska skäl väljer man då kanske näthandel. Andra gånger vill du gå in i en butik, du vill botanisera, du vill inspireras, du vill kanske ta del av ett författarsamtal och sedan köpa boken.
Jag tänker på Ville Jalovaara i Bokhuset och de uppmärksamt lyssnande åhörarna, varav många redan hade boken i händerna i väntan på att få den signerad.
En upplevelse man inte kan lägga i den digitala varukorgen.
Den fysiska bokhandeln dominerar
När webbhandeln i början 2000-talet började etablera sig var det många branscher som såg på utvecklingen med oro: Ska webben nu helt konkurrera ut den fysiska butiken?
Det är en vanlig förklaringsmodell också när man ser på de senaste årtiondenas rapportering kring de allt färre bokhandlarna i Finland. Aktörer som Adlibris och Amazon konkurrerar ut bybokhandeln med sitt breda utbud och förmånligare priser, hette det.
Tittar man på försäljningsstatistiken av tryckta böcker träder ändå en annan bild fram: en som talar för den fysiska bokhandelns fortsatt starka status.
Den traditionella bokhandeln står fortfarande för den största andelen av försäljningen, över en tredjedel. Och slår man ihop bokhandlarna med varuhus, supermarketar, kiosker och andra fysiska butiker där böcker säljs, stiger siffran till över 80 procent.
Som mest har näthandelns andel legat på en knapp tredjedel. Det här var föga förvånande under pandemins första två år. År 2024 var andelen en knapp femtedel.
Näthandeln har gått från att betraktas som ett hot mot branschen, till att bli en stabil del av dess ekosystem.
– Visst var det en gång en stor strukturförändring, men nu har den nog hittat sin plats. Och det är bara bra att litteratur finns tillgängligt på många olika sätt, vi har ju olika slags konsumenter, säger Laura Karlsson, vd för bokhandlarnas intresseorganisation Kirjakauppaliitto.
När hon tittar på Finlands bokmarknad i stort och den fysiska bokhandelns situation i synnerhet, konstaterar hon att utvecklingen gått hand i hand med övrig specialvaruhandel: antalet butiker har blivit färre och de har i synnerhet försvunnit från småorter.
Visst har nedgången varit stor om man jämför läget med år 1980, då antalet fysiska allmänbokhandlar låg på över 400. I dag är motsvarande siffra 122. Under 2020-talet har minskningen ändå inte längre varit dramatisk.
Samtidigt lever läget, en bokhandel stänger här, men en ny öppnar där.
– En återgång till 1980-talets siffror finns nog inte, det var ju en helt annan värld. Men nog ser jag att det är möjligt att fler öppnar, varför inte. Det beror på hur konsumenterna hittar till dem och hur villiga de är att sätta sina pengar på böcker, säger Karlsson.
Adlibris satsar på fler Akademer
Trots att webbhandelns plats på marknaden stabiliserat sig är strukturförändringarnas tid inte förbi inom bokbranschen.
Den senaste nykomlingen som ruskat om i branschen är ljudboken och streamingtjänsterna som, på samma sätt som näthandeln när den gjorde sitt intåg vid millennieskiftet, fått bära fiendehatten.
Också Ola Toresten drar paralleller mellan näthandelns gryning då och ljudboken nu, och utstrålar fullständig ro när han reflekterar kring omställningen.
– Det vi ser när vi tittar på konsumentens beteende är att det inte är antingen eller. De största bokkonsumenterna gör allt det här. De handlar i fysisk butik, de handlar online, de har ett streamingtjänstabonnemang och är de bästa konsumenterna av fysiska böcker.
Därför tror Toresten och Adlibris också på den fysiska butiken och att det finns efterfrågan på fler. I kikarsiktet finns orter där bokhandlar helt saknas, eller där man bedömer att det skulle rymmas fler.
– Vi är i en aktiv fas, där vi letar lägen och utrymmen, så det kommer absolut att bli fler Akademer i Finland, säger Toresten.
Det är en plan som Laura Karlsson välkomnar.
– Jag tror starkt på att om böckerna är lättillgängliga, så följer de också lättare med hem.
Handlar du helst dina böcker i en fysisk bokhandel eller online? Föredrar du att läsa på papper eller lyssna på ljudböcker? Dela gärna med dig i kommentarsfältet!