Två av tre personer bosatta i Finland känner oro över hur framtiden ser ut för barn och unga.
Det visar en medborgarundersökning som gjorts av Taloustutkimus på uppdrag av undervisningssektorns fackorganisation OAJ.
Den allra största farhågan är barns och ungas skärmtid. Det anser nästan 80 procent av de 2 000 respondenterna.
Förutom skärmtiden är psykisk hälsa, mobbning, den offentliga ekonomin, möjlighet till sysselsättning efter studierna och utbildningens kvalitet områden som väcker oro hos finländarna.
Starkt förtroende för lärarna, svagt för politikerna
Endast var tredje person (29 procent) litar på regeringens och riksdagens vilja att skapa en bättre framtid för barn och unga.
En grupp som har betydligt mer förtroende bland finländarna är lärare. Svarandena gav i medeltal betyget nio av tio för läraryrkets anseende.
77 procent av respondenterna har förtroende för att daghem, skolor och läroanstalter kan skapa en bättre framtid. 94 procent anser också att utbildning av hög kvalitet är viktig med tanke på säkerheten i vardagen.
Vuxna tycks mer oroliga än de unga själva
Julia Ruth, lärare i hälsokunskap och biologi på grundskolan Norsen i Helsingfors, är glad över att det finns ett starkt förtroende för utbildningen.
Samtidigt tycker hon inte direkt att undersökningens resultat speglar de upplevelser hon stöter på bland unga i sitt arbete.
De som deltagit i undersökningen är mellan 15 och 74 år, och tycks ha en mycket dystrare syn på framtiden än de unga själva.
Resultaten har troligtvis ett samband med hur man tenderar att prata om unga i dag. Oftast lyfter man fram det negativa, säger hon.
– Jag tycker att de flesta av dem jag jobbar med är positivt inställda till sin framtid. Åtminstone verkar de inte ha jättestor oro över hur framtiden ska bli, säger Ruth.
Hennes kollega Julia Liewendahl, elevhandledare på grundskolan Norsen i Helsingfors, håller med. En stor del av hennes jobb går ut på att diskutera framtidsplaner med unga.
I den här undersökningen har man inte frågat vad de unga själva tycker, konstaterar hon.
– De är positiva och har tilltro till att de kommer att hitta ett jobb som passar dem och att de kommer att lyckas i livet, säger Liewendahl.
Skolan kan inte lösa alla problem
Finländarnas oro för utbildningssystemet växer. Åtta av tio (81 procent) är bekymrade över försämrade grundläggande färdigheter och sjunkande läranderesultat.
Sju av tio oroar sig för utbildningens finansieringsnivå, nedskärningar och en allt för låg kravnivå.
OAJ:s ordförande Katarina Murto menar att man kan tampas med många av de utmaningar som hotar barn och unga genom att trygga ett högklassigt utbildningssystem.
Här behöver man värna om att de som arbetar som lärare ska vara behöriga, vilket respondenterna ser som viktigt (92 procent).
OAJ föreslår förbättrad löneutveckling för att öka dragningskraften till lärarutbildningen och ett lärarregister som kan visa hur stort behovet av behöriga lärare är.
Julia Liewendahl lyfter vikten av att ha ett kunnigt kollegium, det märks om en skola har behöriga lärare.
– Men skolan kan inte lösa alla samhällsproblem och det ska den inte heller göra. Det handlar om ett samarbete med skolan, hemmet och samhället.