Den iranska valutans kollaps och en hög inflation har lett till en stor ekonomisk kris i landet. Priserna på kött, ris och andra basvaror är skyhöga.
I slutet av december började köpmän på basarerna i Teheran protestera och därifrån spred sig missnöjet vidare och utvecklades till regeringsfientliga demonstrationer.
USA:s president Donald Trump hotar Iran med en amerikansk intervention.
Bedömning av läget svårt då internet och mobilnät är avstängt
Minst 2 600 människor har dödats och närmare 20 000 gripits, och mer än 600 protester har ägt rum i alla Irans 31 provinser, enligt uppgifter från den USA-baserade nyhetsbyrån Human Rights Activists.
Korta, skakiga glimtar av människor på gatorna och ljud av skottlossning förmedlas, men avstängda internet- och mobilförbindelser gör att alla uppgifter är osäkra.
Iran har inte längre många allierade
”Motståndsaxeln” har försvagats. Israel har krossat Hamas i det förödande kriget i Gazaremsan. Hizbollah, den shiitiska militanta gruppen i Libanon, har fått sin högsta ledning dödad av Israel.
I december 2024 störtades Irans lågvariga allierade i Syrien, president Bashar al-Assad. Jemens iranskstödda Huthirebeller har utsatts för israeliska och amerikanska flyganfall.
Kina köper mycket iransk råolja, men ger inget öppet militärt stöd vilket inte heller Ryssland ger. Ryssland använder sig dock av iranska drönare i sitt krig mot Ukraina.
Västvärlden oroar sig för Irans kärnenergiprogram
Iran har i årtionden insisterat på att dess kärnenergiprogram är fredligt.
Iran har dock anrikat uran som ligger nära vapenklassade nivåer.
Iran var USA:s främsta allierade under shahens styre
Iran var förr en av USA:s främsta allierade i Mellanöstern under shahen Mohammad Reza Pahlavi. Shahen köpte vapen av USA och tillät underrättelsetjänsten CIA att verka hemligt och övervaka Sovjetunionen. CIA underblåste en kupp 1953 som cementerade shahens styre.
Shahen tvingades 1979 fly från Iran efter massdemonstrationer mot hans styre.
Sedan kom den islamiska revolutionen ledd av ayatolla Khomeini, och en islamstyrd regering byggdes upp.
USA:s främsta allierade blev något helt annat
De diplomatiska förbindelserna mellan Iran och USA bröts efter att universitetsstudenter hade intagit den amerikanska ambassaden i Teheran 1979.
Under Iran-Irak-kriget på 1980-talet stödde USA den irakiska ledaren Saddam Hussein.
Sedan dess har Iran och USA växlat mellan fiendskap och motvillig diplomati.
Ett kärnvapenavtal 2015 innebar att Iran kraftigt begränsade sitt kärnenergiprogram i utbyte mot att sanktionerna hävdes. Men president Trump drog ensidigt tillbaka USA från avtalet 2018, vilket utlöste nya spänningar i Mellanöstern.
Läget skärptes ytterligare efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023.
Källa: AP
