Så undviker du faror på vinterns osäkra isar – isläget i skärgården kan variera mycket

En blank, fin yta är ett tecken på kärnis, men isen kan vara lömsk även om den verkar tjock.

Med torrdräkten på är det ingen brådska att ta sig upp ur vaken, säger äldre sjöbevakare Edvin Nurmio.

Trots några veckor av kallare väder håller isen på många håll fortfarande inte att gå på och nu väntas vädret dessutom bli lite mildare.

Edvin Nurmio, äldre sjöbevakare vid Nagu sjöbevakningsstation i Pärnäs, påpekar att eftersom isen nyligen börjat bildas, kan den fortfarande vara väldigt svag, speciellt i områden där det är mycket strömt.

– Det viktigaste är att mäta tjockleken på isen och att ha en kompis med så att du inte går ensam ut på isen. Isdubbar är ett måste, utan dem är det väldigt svårt att ta sig upp på hal is, säger Nurmio.

is och öppet hav fotat från luften i Skärgårdshavet.
Isläget kan variera mycket i skärgården. Bild: Stefan Granholm / Yle

Grundregeln är att fem centimeter kärnis håller en människa, men om isen främst består av annan is än kärnis, kan isen vara förrädisk trots att den är betydligt tjockare.

Hur kan man se om isen är kärnis?

– Kärnis är en blank och fin is. När du börjar borra i isen ser du skillnad mellan skikten. I vissa hamnbassänger kan det finnas hur mycket slask som helst, men den håller inte. Är isen porös går du lätt igenom, säger Nurmio.

En man i torrdräkt som tar sig upp ur en vak med isdubbar.
Edvin Nurmio demonstrerar hur han tar sig upp ur vaken med hjälp av isdubbar. Bild: Stefan Granholm / Yle

”Efter tio minuter slår hypotermin till och då är det svårt att rädda sig själv”

Nagu sjöbevakningsstation har årligen mellan 200 och 300 uppdrag, varav de flesta uppdragen sker under sommarhalvåret. Under vinterhalvåret finns mer tid att öva och för att rengöra och underhålla räddningsfartygen.

Räddningsbåtar förtöjda vid några bryggor.
Under vintern är endast några räddningsfartyg på vattnet, medan resten tas upp för att underhållas och rengöras. Även Hitis och Susiluotos fartyg underhålls i Pärnäs. Bild: Stefan Granholm / Yle

Under övningarna i kallt vatten har sjöräddarna på sig torrdräkter och isdubbar för att ta sig upp ur vaken. Men för en person i vanliga ytterkläder gäller det att ta sig snabbt upp ur det kalla vattnet, innan hypotermin slår till.

– Den första minuten får personen ofta en kallchock och har svårt att agera, men efter det har du nio minuter tid på dig att göra det som krävs för att rädda dig själv. Efter tio minuter slår hypotermin till och då är det svårt att rädda sig själv, säger Nurmio.

En man i sjöbevakaruniform som står på en brygga. I bakgrunden syns en räddningsbåt.
Under vinterhalvåret är mängden uppdrag på Nagu sjöbevakningsstation betydligt mindre än under sommaren och då finns gott om tid för olika övningar, säger Edvin Nurmio. Bild: Stefan Granholm / Yle

Nurmio är uppvuxen i Västanfjärd och har själv rört sig mycket på isen också i barndomen. Överlag tycker han att de flesta i skärgården har bra koll på isläget och vet när det är tryggt att röra sig på den.

– Det är ändå ganska sällan vi får sådana här uppdrag där folk har gått genom isen. Bara du har rätt utrustning och mäter isens tjocklek brukar det gå bra, säger Nurmio.