Kubas ekonomi är hårt pressad av timslånga strömavbrott, minskad turism och tuffa sanktioner. Brist på mediciner och bensin förvärrar läget, samtidigt som matpriserna skjuter i höjden och invånarnas tålamod sätts på prov.
En stor del av Kubas ekonomi är beroende av oljeleveranser från Venezuela, som tidigare stod för hälften av landets totala importbehov med omkring 90 000 fat om dagen.
Nu hotar USA:s president Donald Trump att stoppa leveranserna helt, vilket riskerar att slå ännu hårdare mot den krisdrabbade önationen.
”Det kommer inte att gå någon mer olja eller pengar till Kuba”, skrev han nyligen på Truth Social.
Trump uppmanade också Kuba till att nå en uppgörelse med USA ”innan det är för sent”.
Putins Ryssland rycker in
Blickarna vänds nu mot Kubas allierade Ryssland för att få tag på tillräckligt med olja för att driva sin krisdrabbade ekonomi.
Rysslandskännaren Arkady Moshes vid Utrikespolitiska institutet menar att Moskva kommer att fortsätta ge viss ekonomisk hjälp till Kuba, men utan att riskera en allvarlig konflikt med USA.
– Vladimir Putin är inte en person som föredrar radikala lösningar, som exempelvis att överge Kuba helt. Han vill sannolikt fortsätta stödja Kuba på något sätt för att hålla den nuvarande regimen vid liv.
– Till exempel ekonomisk hjälp med en del olja som andra länder inte kan eller vill köpa.
Det är dock osäkert hur mycket pengar och råvaror Ryssland har att erbjuda. Detaljerade siffror om den ryska exporten är svåra att hitta, eftersom alla leveranser inte rapporteras öppet.
De uppgifter som finns visar att den ryska oljeexporten till Kuba har varit blygsam på senare år.
Enligt internationella nyhetskällor har Ryssland levererat omkring en miljon fat per år, vilket motsvarar ungefär 3 000 fat per dag.
Risk för ny Kubakris?
Under kalla kriget var Kuba Sovjetunionens närmaste allierade i Latinamerika. Men Kubas roll är inte lika betydelsefull för dagens Ryssland som den var för Sovjetunionen.
Därför anser också Moshes att Ryssland inte vill provocera USA genom att sända en armada av oljefartyg till Kuba, eftersom Ryssland har mer att förlora på en eskalering.
– Men om USA bestämmer sig för att de måste beslagta varje tankfartyg i området kan vi snabbt hamna i en situation som påminner om den gamla Kubakrisen.
Moshes påminner också om risken för att president Putin trots allt inte agerar pragmatiskt.
– Men jag tror inte att Moskva i slutändan är villig att starta ett krig med USA, bara för att bevisa att de fortfarande kan skicka tankfartyg till Kuba.
Istället menar experten att Ryssland kommer att satsa på diplomatiska omvägar för att hjälpa Kuba.
– De kan arrangera stöd åt Kuba via internationella organisationer eller genom att klassificera hjälpen som humanitär, säger Moshes.
USA redo till strid
Episoden förra veckan när den amerikanska flottan beslagtog en ryskflaggad tanker ser Moshes som en oerhört viktig signal om att USA inte räds en väpnad konfrontation.
– För om det verkligen stämmer att en rysk ubåt eskorterade fartyget, och amerikanerna ändå genomförde aktionen så visar det att de inte bryr sig. Om Ryssland vill inleda skottväxling, är USA redo att svara på den.
Incidenten var inte någon stor nyhet i rysk media, eftersom man inte vill skapa förväntningar på en kraftfull rysk reaktion.
Enligt Moshes valde Ryssland att inte eskalera situationen eftersom Moskva inte har råd med en konfrontation.
– Ryssland har färre möjligheter till upptrappning utan att det snabbt leder till kärnvapenhot, så de är försiktiga med att utmana USA militärt.
En annan sak som oroar Moskva är nya amerikanska sanktioner ifall man sätter hårt mot hårt.
– Om Ryssland skulle välja att eskalera i denna fråga riskerar de att hamna i ett sämre läge. Därför är det också klokare för dem att hålla en lägre profil.
Havanna på fallrepet?
USA:s gripande av Venezuelas president Nicolás Maduro var ett hårt slag mot Rysslands inflytande i regionen. Och förlusten av Venezuela som partner ses som strategiskt viktigare för Ryssland än Kuba.
Amerikanernas ingripande har också satt framtiden för Rysslands miljardinvesteringar och lån till Venezuela på spel.
Enbart mellan 2006 och 2017 investerade Moskva totalt 17 miljarder dollar i Venezuela, främst genom lån till staten och oljeindustrin. Pengar som nu riskerar att gå förlorade.
Ryssland har också gett ansenliga summor i lån till Kuba under årens lopp. Pengar som dagens Moskva inte har råd att slarva bort.
– Det återstår att se vad som kommer att bli Trumps spel nu i Karibien? Hur mycket kommer de att vara villiga att göra något med Kuba? Alla dessa är öppna frågor, säger Moshes.
Enligt Donald Trump är en amerikansk militär intervention på Kuba osannolik, eftersom presidenten bedömer att Kuba är nära att kollapsa på egen hand när oljeimporten från Venezuela tar slut.
Men enligt underrättelser från CIA som nyhetsbyrån Reuters tagit del av finns det inget tydligt stöd för Trumps påstående att styret i Havanna är redo att falla.