Start

Fem frågor till manus­författaren Eva-Maria Koskinen: ”Kortfilm är en livsviktig språngbräda för nya filmskapare”

”Det finns knappast en enda finländsk filmskapare som skulle ha börjat sin karriär utan att göra kortfilm”, säger manus­författaren Eva-Maria Koskinen.

Eva-Maria Koskinen poserar i rund bollstol på Yle.
Eva-Maria Koskinen säger att kortfilmen har varit viktig för henne för att kunna utvecklas och gå vidare som manusförfattare. Bild: Svenska Yle / Lasse Grönroos

Varje månad lyfter Svenska Yle en av de inhemska kortfilmer som finns på Yle Arenan och ställer fem frågor till personen bakom den.

Först ute är Eva-Maria Koskinen, som skrivit och tillsammans med Salla Sorri regisserat filmen Spiral. Hon besvarar Svenska Yles frågor via mejl.

Din kortfilm Spiral handlar om en balettlärare som plötsligt inser att en av hennes elever är dotter till den person som mobbade henne under skoltiden. Hur fick du idén till filmen?

”Jag gick i det som då kallades högstadiet i Norsen i Helsingfors. På den tiden rådde där en rätt hård social kultur. En del fick sig mer, andra mindre och jag kanske var någonstans i mitten.

Jag inbillade mig länge att den tiden inte hade påverkat mig, att det var en parentes. Men jag blev överraskad då jag senare som journalist samlade in berättelser om mobbning i samband med Svenska Yles kampanj Ta det på allvar – fixa mobbningen.”

Koskinen berättar att hon under arbetet med kampanjen läste en stor mängd vittnesmål om hur mobbning och en otrygg skolmiljö påverkade människor långt senare i livet. Det kunde handla om osäkerhet eller hur de förhöll sig till sociala situationer.

”Jag kände igen mig i en del av berättelserna överraskande bra. Ungefär samtidigt förstod jag att jag själv hade använt ett öknamn på en person, utan att fatta, som ett skämt.”

Koskinen säger att hon därför ville skapa en film om hur två vuxna, en före detta mobbad och en före detta mobbare, möts, och hur mobbningstraumat från tidigare hänger i luften mellan dem.

”När Spiral sedan kom ut var det några personer från olika kontexter som tog kontakt och frågade om de är någon viss karaktär i filmen. Men så är det inte, Anna och Jasmine är helt fiktiva karaktärer och också handlingen är helt fiktiv.”

Alma Pöysti och Vivian Taht i kortfilmen Spiral.
Alma Pöysti och Vivian Taht i filmen Spiral. Bild: Aamu film. Grafik: Clas Christiansen/ Yle.

Efter Spiral har du hunnit skriva manuset till en hyllad serie, Pojken i grannhuset, som fått stor spridning i hela Norden. Var Spiral en språngbräda till arbetet med det längre, och säkert mera krävande, seriemanuset?

”Ja, det kan man säga. Kortfilm är en livsviktig språngbräda för nya filmskapare. Det är så film- och tv-branschen funkar.”

Koskinen säger att det utan att ha gjort kortfilm är svårt att vara trovärdig i finansiärernas ögon när man vill debutera med en serie eller långfilm.

”Konkurrensen är hård. Hur ska finansiärerna veta vad du går för, om du inte har professionella arbetsprover?

Spiral och mina andra kortfilmer, vilka festivaler de varit på och vilka priser de vunnit, har till exempel funnits med i de flesta ansökningar som gäller serien.

Det finns knappast en enda finländsk filmskapare som skulle ha börjat sin karriär utan att göra kortfilm.”

Har du nya manusprojekt på gång?

”Ja, jag jobbar på ett långfilmsmanus och två serier som alla är i en tidig utvecklingsfas. Faktiskt också med en ny kortfilm.”

Koskinen är också med och arrangerar det traditionella manusseminariet Script Tampere som hålls i samband med Tampere Filmfestival i Tammerfors i mars.

”I år kommer vi att diskutera bland annat konstnärlig frihet i film- och tv-branschen, utvecklingsprocesser för manus och manusförfattarnas välmående i kristider.”

Vad gör dig lycklig?

”Mitt barn och havet.”

Vilken färg är du i dag och varför?

”Ultramarin, för att det är en passionerad färg som samtidigt har ett inbyggt lugn.”

Spiral

17 min