Yle har i hundra år skapat gemensamma stunder som blivit en del av vårt kollektiva minne. Vi har sett samma bilder samtidigt, i olika hem men i samma ögonblick. Jag hör själv till generationen som växte upp med Pikku Kakkonen och Lilla O och Molly och som senare såg på serier som 16, Kummeli och Falkenswärds möbler. Bilderna från Estoniakatastrofen och de brinnande WTC-tornen har etsat sig fast även i mitt minne – bilder som delades av så många, på samma gång. Tv är gemensamma upplevelser som lever kvar långt efter sändningstid.
Gemensamma upplevelser verkar på flera plan. Känslomässigt, när vi berörs eller engageras tillsammans. Socialt, när vi får något att prata om i vardagen. Demokratiskt, när fler tar del av samma verklighet, även om den tolkas olika.
När flödena delar upp oss
I dag lever vi ändå allt mer i separata flöden. Vi tar del av nyheter, kultur och berättelser vid olika tidpunkter, på olika plattformar och styrs av olika algoritmer som ibland ger oss helt olika versioner av samma händelser.
Just därför betyder gemensamma upplevelser så mycket. Men i dag uppstår det gemensamma inte av sig självt längre. Att samla människor kräver medvetna val. Det kräver innehåll som är relevant och som bjuder in.
Nya sätt att samlas
Under det gångna året har vi på Svenska Yle arbetat mycket med just det här. Ett exempel är Yle X3M:s 66 timmar långa välgörenhetssändning. Den samlade inte bara in 137 000 euro utan engagerade också tusentals människor i realtid. I chatten delades skratt, allvar och gemenskap. Som ett meddelande löd: ”Fan va man kan bli lycklig och glad över den välgörenhet vi kan göra i lag. Otroligt Svenskfinland!”
Samma sak syns i Svenskfinlands populäraste podd, Ted & Kaj, som under tio år byggt en stark community och nyligen fyllde sal efter sal på sin liveturné. Och när Kvanthopp firade 20 år mötte programmet sin trogna publik i Åbo, ett tecken på hur gemenskapen lever utanför ljudvågorna.
Gamla och nya lägereldar
Visst förenar också tv:n fortfarande, men i dag framför allt kring de stora lägereldarna. Fest på slottet, den tvåspråkiga sändningen på självständighetsdagen, samlade i år 3 miljoner tittare. Samtidigt kunde den som ville uppleva festen på ett annat sätt kliva in i firandet digitalt och skaka hand med presidentparet och annat festfolk i Roblox. Traditioner förändras, och det är som det ska.
Strömsö är en annan lägereld som i år tagit nya former. Under hösten har Strömsö bjudit in publiken i tre direktsändningar där man bland annat lagat mat tillsammans, funderat på frågor från skördetid till julmys och delat tips och recept med varandra.
Och få saker förenar förstås människor som sport gör. Från fotbolls-EM, där den som ville kunde vara med och tippa vinnaren och tävla mot andra fotbollsfans, till Stafettkarnevalen som Yle följt sedan starten 1961.
Men gemenskap skapas inte bara i de stora ögonblicken. Den växer också i vardagen, genom rutiner och igenkänning. Som att klura ut dagens ordpyramid i Yle-appen samtidigt som man tar del av de senaste nyheterna, eller följa den lokala morgonradion i Yle Vega in i dagen, knäppa på tv-nyheterna på kvällen eller se på dagens avsnitt av BUU-klubben.
Ibland kliver den här vardagliga gemenskapen också ut ur rutan och högtalaren. När BUU-klubben besöker barn runtom i Svenskfinland, i år på över 30 orter, får relationen till programmet en mer konkret dimension. När Watt Nytt gör nyheter begripliga och relevanta för de yngre, och bjuder in dem i samtalet både i skolorna och via Tiktok, blir journalistiken något man själv är en del av. Och när bekanta röster från Yle Vega Västnyland möter sin publik ansikte mot ansikte på Ekenäs höstmarknad, fördjupas känslan av närhet ytterligare.
Blicken på de kommande hundra åren
Nästa år fyller Yle 100 år. Under jubileumsåret vill vi lyfta gemenskapen ännu tydligare: genom att möta människor runtom i landet, bland annat i form av en tvåspråkig journalistikturné riktad till skolungdomar, samla in era bästa Yle-minnen och bjuda på innehåll som knyter ihop då, nu och framtid. För den som vill återvända till tv-ögonblicken som format oss rekommenderar jag dokumentärserien Olipa kerran televisio, med premiär i januari.
Det är våra gemensamma upplevelser och vårt kollektiva minne vi har värnat om i hundra år. Vi fortsätter skapa nya under de kommande hundra.
Anna Forth är Svenska Yles ansvariga chefredaktör.