Diskussionerna om hur en fredsuppgörelse kring Ukraina ska se ut fortsätter.
I söndags träffades USA:s specialsändebud Steve Witkoff, president Trumps svärson Jared Kushner, Tysklands förbundskansler Friedrich Merz och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för ett samtal som varade i fem timmar.
Enligt Witkoff som skrev på X efter samtalet, ska man ha ”gjort många framsteg”.
Det andra samtalet mellan de ukrainska och amerikanska delegaterna hölls under måndagen, men i skrivande stund har inga detaljer framkommit om vad man kommit överens om.
Rustem Umerov, som leder de ukrainska förhandlingarna, skrev på X att man haft ett bra samtal under dagen.
”Under de senaste två dagarna har de ukrainska och amerikanska förhandlingarna varit konstruktiva och produktiva, och uppnått verkliga framsteg”, skrev han.
Men många frågor återstår.
En av de stora stötestenarna i förhandlingarna förblir frågan om Donbassregionen i östra Ukraina.
USA har fortsatt insistera på att Ukraina måste ge upp de områden i Donbass som nu ockuperas av ryska styrkor, och även dra sig tillbaka från sådana platser som ukrainarna kontrollerar.
Det här är ett av de nyckelkrav som Ryssland vid flera tillfällen angett som ett krav för att förhandla om fred på allvar.
Men Ukraina har sagt bestämt nej till det här, och säger att en sådan lösning bara ger Ryssland ett bättre läge att återuppta kriget vid ett senare skede.
Enligt en färsk ukrainsk opinionsundersökning motsätter sig också två tredjedelar av de tillfrågade ukrainarna några större eftergifter i ett fredsavtal.
Tre fjärdedelar ser enligt undersökningen en ryskvänlig fredsplan där Ukraina måste ge upp territorium eller begränsa storleken på sin armé utan tydliga säkerhetsgarantier i utbyte, som ”fullständigt oacceptabelt”.
Zelenskyj har meddelat att man också är villig att diskutera alternativet att Ukraina drar tillbaka sin nuvarande Nato-ansökan, men vill då istället ha säkerhetsgarantier som kan motsvara det skydd Nato-paraplyet skulle ha gett.
Krigsframgångar och förluster viktiga för förhandlingarna
Parallellt med fredsförhandlingarna har Ryssland och Ukraina fortsatt att angripa varandra.
Ryssland avfyrade 153 drönare av olika typer mot Ukraina under natten mellan söndag och måndag, enligt Ukrainas flygvapen, som uppgav att 133 drönare neutraliserades medan ytterligare 17 träffade sina mål.
I Ryssland meddelade försvarsministeriet på måndagen att man förstört drygt 140 ukrainska drönare under natten och morgonen.
Arton drönare sköts ner över själva Moskva, enligt försvarsministeriet. Flygningar stoppades tillfälligt på flygplatserna Domodedovo och Zhukovsky som en säkerhetsåtgärd, sade en tjänstemän.
Ukrainska drönare slog också till mot en rysk oljeplattform till havs i Kaspiska havet för tredje gången på kort tid, vilket stoppade verksamheten på en av plattformarna, enligt källa som talat med tidningen Kyiv Independent.
Man meddelar också från ukrainskt håll att man slagit till mot en gasanläggning i Astrachan i Ryssland och en anläggning som producerar robotbränsle i Rostovregionen.
Dessutom hävdar den ukrainska militären att man oskadliggjort en rysk ubåt i hamnen i Novorossijsk, sydost om Krimhalvön med undervattensdrönare.
Samtidigt meddelar Ukraina att man återtagit största delen av staden Kupjansk nära fronten i Charkivregionen. Ukrainska styrkor ska också enligt uppgift ha omringat de ryska styrkorna
Ryssland försökte i november hävda att man hade kontroll över staden, men Ukraina tillbakavisade informationen och sa att man utfört motangrepp.
I helgen lade president Zelenskyj upp en video på sociala medier där han befann sig i Kupjansk med de ukrainska styrkorna, vilket också har verifierats av geolokaliseringsdata.
Han berömde då de ukrainska styrkornas mod och sa att framgångar på slagfältet stärker Ukrainas diplomatiska arbete.
Europas politiker jobbar vidare på att stödja Ukraina
Ukraina och Europa ska också träffas i veckan för att diskutera fredsplaner och andra stöd till landet.
Under måndagen blev det också klart att EU antagit nya sanktioner riktade mot företag och personer som anklagas för att hjälpa driva den ryska så kallade skuggflottan.
Sanktionerna riktar sig mot nio så kallade ”möjliggörare” för skuggflottan, vilket i det här fallet handlar om affärsmän med kopplingar till de ryska oljebolagen Rosneft och Lukoil. 14 individer och enheter beläggs också med sanktioner enligt EU:s sanktionsramverk mot hybridhot.
Senare i veckan ska man också fortsätta diskussionen om huruvida man ska använda frysta ryska tillgångar till att finansiera ett reparationslån åt Ukraina.