Sammanlagt 826 vilotidsbrott uppdagades när Finnlines nya färja Finnsirius, på rutten Nådendal–Långnäs–Kapellskär, togs i bruk hösten 2023.
Brotten skedde under en period på fem veckor.
Siffran är hisnande och sannolikt det stående rekordet för antal vilotidsbrott inom sjöfarten i Finland.
Ett vilotidsbrott sker då personalen på ett fartyg inte får vila tillräckligt under dygnet, om de till exempel jobbar mer än 14 timmar om dygnet, eller deras vila delas upp i mer än två delar med arbetspass emellan dem.
Arbetarskyddsmyndigheten som upptäckte vilotidsbrotten under en granskning anmälde Finnlines för sjöarbetsförseelse till Helsingforspolisen.
Den 6 augusti 2025 beslöt åklagaren att avsluta förundersökningen och att inte väcka åtal.
Orsaken: det är för dyrt att fortsätta och det allmänna intresset för lågt.
Polisen och åklagaren kommenterar inte
”Fallet skulle inte bli mer klart av att vi fortsatte förundersökningen”, skriver Jukkapekka Risu, som leder förundersökningen vid Helsingforspolisen, i sin motivering till åklagaren.
Han fortsätter:
”Arbetstidskostnaderna skulle vara oresonliga med tanke på att straffet för brottet endast är böter. Dessutom vore det svårt att visa vem som är ansvarig och att de agerat uppsåtligen. Det finns inga viktiga allmänna eller privata intressen som gör att förundersökningen borde fortsätta.”
Distriktsåklagare Alexander Lindgren vid Södra Finlands åklagardistrikt godkände polisens förslag, och skriver i sitt beslut att han sannolikt inte skulle väcka åtal i fallet.
I sin motivering noterar polisen också att Finnlines fått en uppdatering till sitt arbetstidsplaneringsprogram. Innan uppdateringen anmärkte programmet inte på vilotidsbrott.
Utöver det har mängden vilotidsbrott återgått till det normala på Finnlines fartyg, skriver polisen.
Undersökningsledaren Jukkapekka Risu har inte svarat på Svenska Yles begäran om kommentar.
”Rederierna bryter systematiskt mot lagen”
Då vi ber distriktsåklagare Alexander Lindgren om en intervju skriver han att beslutet om att begränsa förundersökningen besvarar alla frågor.
– Vilotiderna får inte förlora sin betydelse. Lagen finns till för en orsak, men ändå bryter rederierna systematiskt mot den. Det är ingen hemlighet, säger Aki Eriksson, jurist vid arbetarskyddsmyndigheten.
Arbetarskyddsinspektören hittar vilotidsbrott i över hälften av sina inspektioner. Ett tiotal fall per år går vidare till arbetarskyddsmyndighetens prövning, som avgör om en polisanmälan ska göras.
Endast några går vidare till polisen.
Aki Eriksson säger att fallen tenderar att kräva mycket specialkunskap, och kan vara väldigt arbetskrävande för polisen.
– Under vår utredning har vi samlat in material från rederierna, men de börjar sedan ofta förklara bort brotten under polisens förundersökning, eftersom de vill undvika att bli dömda och att deras rykte påverkas.
Det finns ändå sällan dokumentation på de påstådda förklarande faktorerna, säger Eriksson.
– Oavsett så är det lätt att polisen då börjar fråga sig ifall det verkligen skett ett brott eller inte.
Ifall rederiet döms blir påföljden böter för rederiets representant.
– Eftersom straffet endast är böter är det lätt att förundersökningen begränsas, säger Eriksson.
Dåliga löner och yrkesstolthet leder till vilotidsbrott
Aki Eriksson ger två huvudsakliga orsaker till vilotidsbrott: personalens yrkesstolthet och deras lönemodell.
– Allt som oftast är det fartygets befäl som inte vilar tillräckligt, i många fall är det specifikt maskinchefen. Mentaliteten kan vara den att hen bör väckas från sin vila om man upptäcker minsta lilla problem.
Eftersom personalen ofta har skiftarbete som gör att de inte kan lämna fartyget under flera dagar eller veckor, upplever många att det då lönar sig att få det mesta ut ur den tiden ekonomiskt.
– Lönemodellen är så pass osund att personalen uppmuntras att jobba på ett sätt som strider mot vilotiderna. Det är alltid på arbetsgivarens ansvar att se till att personalen inte gör så.
Finnlines vd fick veta om vilotidsbrotten när Svenska Yle ringde
På Finnlines är man glada över att brottsutredningen är avslutad, säger vd Thomas Doepel.
– Vi tycker att myndigheterna sköter sitt arbete bra. Vi har ett gott samarbete med dem och det verkar som att myndigheterna också ser att vi tar saker på allvar.
I arbetarskyddsmyndighetens anmälan framkommer det att Finnlines dåvarande vd Tom Henrik Pippingskjöld inte fick veta om de otaliga vilotidsbrotten förrän Svenska Yle ringde upp honom för en kommentar. Är det här normal praxis?
– Vi är en stor koncern och frågan är varför inte man separat meddelat åt vd om saken. Den här saken kommit på mitt bord, jag ansvarade för det här tidigare. Vi hade tagit saken helt enkelt under vårt arbete, säger Doepel.
Sjömans-Unionen: ”Vilotidsbrotten blir kutym”
På Sjömans-Unionen, fartygspersonalens fackförbund, svarar man att det är ytterst sällsynt att vilotidsbrott över huvud taget går till rätten eller ens polisen.
Ordförande Joachim Alatalo svarar på Svenska Yles frågor per e-post, men säger att han inte kan kommentera några enskilda fall eller rederier.
”Varje vilotidsbrott är för mycket. Underbemannade fartyg spelar en stor roll. Vilotiderna är extremt viktiga för säkerheten till sjöss, eftersom trötthet är en betydlig riskfaktor.”
Vad tycker ni om att dylika fall inte leder till några konsekvenser för rederiet?
”Polisen har alltför hög tröskel. Problemet finns inte bara inom sjöfarten, utan i hela samhället, i alla branscher.”
Finns det en risk för att rederierna slutar ta vilotidsbrott på allvar om de inte leder till några straff?
”Visst. Det kommer att leda till att vilotidsbrott blir kutym”, skriver Joachim Alatalo.
Har du tips om förhållandena på fartygen? Kontakta reporter Lukas Rusk: 044 421 1703 eller [email protected].
Tycker du att vilotidsbrott borde leda till hårdare straff? Diskutera i kommentarsfältet.