Simkunnigheten bland barn och unga har försämrats märkbart de senaste åren. Därför beviljade staten 3,5 miljoner euro för att stärka simkunnigheten bland finländska skolelever.
Nästan 118 000 euro gick till de fyra östnyländska kommunerna Askola, Borgå, Lappträsk och Sibbo.
Det är första gången Undervisnings- och kulturministeriet ger pengar för den grundläggande simundervisningen, som är en del av skolornas läroplan. Orsaken är dels att simkunnigheten bland skolelever försämrats efter coronapandemin, dels att antalet drunkningsolyckor ökat de senaste åren.
I Borgå har man medvetet arbetat för att öka simkunskap och vattensäkerhet bland barnen under de senaste åren, bland annat genom att satsa på förskolorna. Förskolorna har skolsimning tre gånger per år och skolorna får simma fem gånger. Borgåbarnen simmar nu bättre än medeltalet i hela landet.
”I Borgå är situationen ganska bra. Vi har lyckats förbättra simkunnigheten och har nästan nått vårt mål som har varit att 80 procent av eleverna i årskurs sex simmar 200 meter utan avbrott. För årskurs fyra har vi uppnått målet att 40 procent av eleverna simmar 200 meter utan avbrott”, uppger chefen för idrottstjänster Marjo Rantala.
Med understödet på 27 380 euro kan staden fortsätta utveckla simundervisningen, berättar koordinerande utvecklingslärare Elina Myrttinen.
– Vi sökte pengar för att bättre kunna koordinera simundervisningen med idrottstjänsterna och hitta verksamhetsmodeller för att tillsammans stärka skolornas simundervisning, säger Myrttinen.
Medlen fungerar som ett investeringsstöd för att uppdatera timundervisningen, så att den förankras bättre bland lärarna. Enligt Myrttinen ska varje skolklass få ut så mycket som möjligt av de fem gånger det ordnas skolsimning.
– Vi vill också kunna följa hur simkunnigheten utvecklas på ett mer effektivt sätt än nu, och söker verktyg för hur det ska lyckas, säger Myrttinen.
Fortbildning för klasslärare
Staden vill dessutom kunna erbjuda lärare fortbildning, då det i praktiken ofta är klasslärare som ansvarar för undervisningen vid sidan om gymnastiklärare.
– De är i huvudsak klasslärare som sköter undervisningen. För dem som inte kan simma, närmast första- och andraklassare, sköts grupperna av simlärare från stadens idrottstjänster, säger Myrttinen.
Med några mellanrum undersöks simkunnigheten bland fjärde- och sjätteklassare på nationell nivå. Den utförs av Finlands Simundervisnings- och Livräddningsförbund (FSL), Jyväskylä universitet och Utbildningsstyrelsen. Den senaste undersökningen är från 2022 (på finska) och en ny är aktuell under våren 2026.
Undersökningen visar på försämrad simkunnighet med drunkningsolyckor och allvarliga farosituationer för barn i lågstadieåldern, både vid badstränder och i simhallar, som följd. I Borgå lyfter Elina Myrttinen upp en grupp att hålla ögonen på.
– Vi måste nog undersöka de elever som av en eller annan orsak väljer bort skolsimningen och se om det finns modeller för att öka antalet deltagare och få dem att träna simning också till exempel vid sidan om skolsimningen, säger Myrttinen.
Stadens långsiktiga mål är att öka simkunnigheten bland så många barn och unga som möjligt. Det kräver ökat samarbete med hemmen och andra aktörer för att få människor att inse hur viktigt det är att kunna simma.
– Det här stödet ger också möjligheter till stödundervisning för dem med de svagaste simkunskaperna. Varje person som lär sig simma är ett framsteg, säger Elina Myrttinen.
Fler Sibboelever ska få simma
Sibbo kommun beviljades dryga 27 360 euro som ett investeringsbidrag som ska räcka till slutet av 2027. Fokus ligger på utökad simundervisning för icke simkunniga med en extra simlärare.
”Vi kan utöka undervisningen för icke simkunniga med två simlärare. Då är det lättare att ordna riktad undervisning för vissa grupper”, uppger undervisningschef Riikka Strandström per e-post.
Simundervisningens innehåll ska också förnyas. Undervisningen för icke simkunniga ordnas nu i en bassäng vars djup är 1,2–2 meter och djupet skrämmer en del av deltagarna och deras vårdnadshavare.
”2026 lägger vi till simundervisning för årskurserna 5–9, som inte har möjlighet till skolsimning för tillfället. Simundervisningen för högstadiets elever ordnas i simhallar utanför kommunen”, säger Strandström.
Sjundeklassarna ska också få delta i projektet Vattenhjältarna vid Molnträsk badstrand. Vattenhjältarna koordineras av Finska Skolidrottsförbundet, och syftet är att främja barns och ungas vatten- och livräddningskunskaper genom olika uppgifter.
Enligt Strandström kan 67 procent av fjärdeklassarna simma åtminstone 50 meter. Längre sträckor har inte mätts eftersom bassängens storlek sätter gränser.
Kommunen saknar uppgifter om till exempel sjätteklassarna eftersom de inte fått simundervisning, men målet är att förbättra simkunnigheten.
Simning är ett heldagsevenemang i Lappträsk
I Lappträsk åker skolorna för att simma två till fem gånger per år för att nå kraven i undervisningsplanen.
”Vi har ingen simhall i Lappträsk vilket gör att hela simhallsbesöket måste planeras som ett heldagsevenemang, vilket håll vi än åker med eleverna”, säger förvaltnings- och personalplanerare Mikaela Fabritius per e-post.
Understödet på 9 600 euro ger kommunen möjlighet till mera skolsimning. I Kapellby skola utökas de nuvarande två skolsimningarna i Borgå simhall med fyra gånger för alla elever i grundskolan.
I Hilda Käkikosken koulu utökas antalet skolsimningar med två till sex gånger för elever i årskurs 1–3 i Kuusankoski simhall. Eleverna i årskurs 4–6 fortsätter med simlektioner i Orimattila simhall. De tre nuvarande skolsimningarna utökas med ytterligare tre.
Dessutom får eleverna med bristande simkunnighet möjlighet till fler timmar stödundervisning.
I planerna finns också en satsning på bättre vattenkompetens, till exempel förmågan att bedöma sin egen kunskapsnivå samt att förstå risker och lokala faror, såsom hur isens bärförmåga förändras vid närliggande strand.