Vårdhemmet Rosenkulla i Liljendal stängs inte, men Lappträsk hälsostation sätter lapp på luckan. Bland annat det här beslutade styrelsen för Östra Nylands välfärdsområde på sitt möte den 11 december.
Styrelsen föreslår att vårdhemmet Rosenkulla i Liljendal inte stängs, trots att det fanns med på välfärdsområdesdirektörens sparlista.
– Rosenkulla är ekonomiskt relativt förmånligt jämfört med många andra enheter, säger välfärdsområdets styrelseordförande Kaj Lindqvist, SFP, Sibbo.
Söderkullastationen kan få fortsättning
Styrelsen föreslår också att Amiralsvägens hälsostation i Söderkulla fortsätter sin verksamhet med nuvarande serviceutbud och rådgivning. Detsamma gäller verksamheten vid Askola social- och hälsostation.
– Söderkulla är ett av de områden i Östnyland som växer mest. Också många barnfamiljer flyttar dit. Söderkulla hälsostation ligger i en ny byggnad. Avsikten är att man ska öka användningen av Söderkulla hälsocentral, säger Lindqvist.
Däremot stängs vårdhemmet Mäntyrinne i Askola. Också seniorcentret i Sibbo avvecklas stegvis. För dem som bor där ska det ordnas ersättande platser i Sibbo.
På vilket sätt blir det billigare?
– Fastigheterna Mäntyrinne i Askola och seniorcentret i Sibbo är i mycket dåligt skick. För tillfället är köptjänster ungefär 50 euro billigare per dygn än välfärdsområdets egen verksamhet, säger Kaj Lindqvist.
Det beror till stor del på personal- och fastighetskostnader.
Färre direktörer och mindre inhyrd arbetskraft
Styrelsen kommer att inleda en organisationsförändring från början av 2026 vars syfte är att lätta upp byråkratin och minska antalet direktörer. Målet är en minskning med 500 000 euro på sikt.
Styrelsen vill ytterligare minska på den inhyrda arbetskraften. Målet är ingen hyrd arbetskraft i välfärdsområdet till 2029.
– Av någon anledning hade vi mycket hyrd arbetskraft under välfärdsområdets första två år, för upp till 24 miljoner euro. I år är summan 12 miljoner euro och i budgeten för nästa år två miljoner.
Kaj Lindqvist berättar att det varit förmånligare att anställa egen personal.
– Om vi ser på våra utgifter så är en tredjedel personalutgifter, en tredjedel köptjänster och en tredjedel går till specialsjukvården. För att kunna spara 40 miljoner är vi tvungna att spara också i personalkostnader.
Det att ni säger upp anställda, hur påverkar det viljan att arbeta hos er?
– Det är såklart en utmaning, vi måste också i fortsättningen vara en attraktiv arbetsgivare. Många som berörs av samarbetsförhandlingarna kommer att erbjudas arbete inom välfärdsområdet.
Först under nästa år klarnar det alltså hur många som verkligen sägs upp, konstaterar Lindqvist.
Men välfärdsområdet har också andra problem än att locka vårdanställda.
– På vissa enheter har vi mycket hög sjukfrånvaro, vilket vi måste åtgärda.
Mobila tjänster ersätter små hälsostationer
Välfärdsområdet ska framöver erbjuda icke-brådskande mobila tjänster, i synnerhet där det saknas fysisk hälsostation. Bland annat för att ersätta hälsostationerna som stängs i Lappträsk och Mörskom.
För de här mobila tjänsterna söks medel för en ”sote-bil” som kan tas i bruk senast 1 september 2026.
Nu går välfärdsområdets budgetförslag för 2026 och ekonomiplan för åren 2026–2028 till välfärdsområdesfullmäktige.
De ska godkänna både plan, budget och produktivitetsprogrammet nästa vecka.
Kaj Lindqvist väntar sig inga stora förändringsförslag i fullmäktige.
Han intygar att alla ska få lagstadgad service också i fortsättningen, men avstånden till service blir längre. Dessutom blir det aktuellt att se över vem som har rätt till vård utöver den lagstadgade.
”Antalet vårdplatser minskar inte”
Enligt Kaj Lindqvist minskar inte antalet vårdplatser inom äldreboenden, men målet är att den procentuella andel som behöver vård dygnet runt måste minska.
Redan i nuläget är det ändå svårt att få en plats på äldreboende. Hur ska det bli lättare framöver?
– Vi måste utveckla hemvården och till exempel andra former av boende, som gemensamt boende. Som jag nu förstått finns det ändå inte alltför långa köer till en vårdplats, förutom i Borgå.
Kaj Lindqvist berättar också att det skulle finnas lediga vårdplatser i Lovisa.
– Men välfärdsområdet kan inte tvinga en Borgåbo att ta emot en vårdplats i en annan kommun. Vissa köar hellre för en plats i hemkommunen.
Kritik mot kommuner som trixade med bokslutet
Det stora underskottet välfärdsområdet dras med beror enligt Kaj Lindqvist på att till exempel Borgå anmälde för låga kostnader för social- och hälsovården inför övergången till välfärdsområdet.
Det gynnade Borgå då statsandelarna beräknades, men finansieringen för välfärdsområdet beräknades därmed på fel grunder.
De faktiska kostnaderna för social- och hälsovården var mycket högre än de som uppgavs i bokslutet för 2022, som låg som grund för finansieringen från staten.
– Kommunerna i Östnyland meddelade en summa som var totalt 21 miljoner euro mindre än utgifterna i verkligheten, säger Lindqvist. Om vårt välfärdsområde skulle få statsbidrag per invånare enligt medeltalet i landet skulle vi inte heller ha problem med vår nuvarande verksamhet.
Statsfinansieringen utgör över 90 procent av välfärdsområdets inkomster.
– Man kan ändå inte enbart beskylla kommunerna för det här. Systemet möjliggjorde de här arrangemangen i bokföringen, och liknande gjordes säkert också på andra håll i landet.
Artikeln uppdaterades 12.12.2025 kl. 11.25 med flera kommentarer av Kaj Lindqvist.