Korsholm behöver spara och undervisningssektorn är inget undantag. Till saken hör givetvis att nativiteten sjunker. Detta även om befolkningen i Korsholm överlag förväntas öka.
Kommunen beställde utredningen om utbildningens och småbarnspedagogikens servicenät i mars och nu på måndag presenteras den för kommunstyrelsen. Utredningen är gjord av företaget Tilakonsultit.
Åtminstone åtta daghem kunde stängas
De daghem som rakt ut föreslås stängas är Petsmo, Iskmo, Veikars, Kuni, Helsingby, Tölby, Skogsbärens daghem och Kukkulan päiväkoti. Barnen i alla dessa flyttas då till andra enheter.
Till exempel tänker man sig att barnen från Veikars, Kuni och Skogsbärens daghem flyttar till Kvevlax lärcenter.
Vad gäller Iskmo daghem skulle de barnen flytta till Norra Korsholm skola. Hit kunde också Singsby daghem flytta i något skede, när ”beläggningsgraden sjunker”.
Gällande Vallgrund daghem heter det att utvecklingen av barnantalet följs upp. Leppäkertun Päiväkoti upprätthålls, men barnen där skulle flyttas till andra finskspråkiga daghem i Smedsby i det skede när det finns lediga platser.
På skolsidan föreslås att Helsingby skola läggs ner. Eleverna föreslås flyttas till Tuovilan koulu, som ska byggas om.
Vad gäller Replot och Björköby konstateras att beläggningsgraden för skolorna och daghemmen där i medeltal ligger på en sund nivå. Men om antalet barn sjunker som prognoserna visar, då blir det aktuellt att slå samman Vallgrund skola med Replot-Björkö skola kring år 2030.
I så fall är det Vallgrund skola som får sätta lapp på luckan, medan man föreslås satsa på en ny byggnad på samma tomt där nuvarande Replot-Björkö skola står.
Lönar sig att stänga små enheter
I utredningen konstateras att såväl skolorna som daghemmen i kommunen har överflödiga utrymmen. Men de största förändringarna föreslås alltså inom småbarnspedagogiken.
I dagsläget finns det till och med sju daghem med bara en grupp, och fyra daghem med två grupper. Utredningen slår fast att det lönar sig för kommunen att göra sig av med små enheter och flytta barnen till större.
Bildningsdirektören: ”Bakgrundsmaterial”
Korsholms bildningsdirektör Denice Vesterback säger att det här är en, som hon uttrycker det, väldigt teknisk rapport.
– Hur många människor ryms in i varje byggnad, och vilka enheter kan slås ihop. Sedan vad kommunen kommer att slå fast i sin egen servicestrategi, det är ju något helt annat.
Utredningen är bakgrundsmaterial, ingen servicestrategi, påpekar Vesterback.
– Det är också svårt att sia om framtiden. Vi vet ju inte hur många barn som föds de närmaste åren, om det blir en ökning eller en minskning.
Så man ska inte utgående från den här utredningen tro att det genast stängs 8-10 daghem i Korsholm?
– Nej, det gör det inte. Numera tenderar barnen att komma in mycket tidigare i småbarnspedagogiken. Det är väldigt få som i dagsläget stannar hemma tills de är tre år. Så vi ser inte att vi kan skära ner på vårt nätverk under de kommande åren.
Faktum är ändå att kommunen ska spara pengar.
I något skede måste man väl också spara inom utbildningen?
– Vi har redan ett ganska stort sparkrav till 2026. Och redan i december ska vi diskutera ändringar i södra Korsholm, säger Vesterback.
Mer specifikt handlar det då om Helsingby skolas framtid.
Kräver cirka 10 miljoner euro fram till år 2032
Det som utredningen föreslår kräver också att det byggs om och byggs nytt, vilket givetvis också kostar pengar.
– Småbarnspedagogiken kräver andra typer av utrymmen. Det är inte stora investeringskostnader, men det kräver ändringar i de fastigheter dit barnen flyttar, säger Vesterback.
Investeringarna som skulle krävas om man går in för det som utredningen föreslår är totalt 9,4 miljoner euro fram till år 2032. Största investeringen vore en nybyggnad av Replot-Björkö skola på 5,6 miljoner.
I utredningen framkommer att det finns sju daghem som bara har en grupp med barn.
Skulle det inte vara bättre då att flytta ihop?
– Vi ser nog fördelar med att ha flera grupper på samma ställe, 3-4 grupper per daghem är det optimala. De små grupperna blir dyrare, men det betyder inte att verksamheten skulle vara dålig, säger Vesterback.
”Ingen politisk vilja att stänga daghem”
Styrelseordförande Ulrica Karp (SFP) understryker, lite i samma stil som bildningsdirektören, att det är frågan om en rapport. Karp tror inte att politikerna är värst pigga på att stänga daghem.
– Som jag bedömer det är den politiska viljan inte att man ska börja slakta en rad daghem.
Hon hänvisar till att man i samband med budgetarbetet satte som bindande målsättning att försöka hålla kvar de mindre daghemmen.
– Det finns inte heller något reserverat i investeringsbudgeten för att bygga om eller bygga nytt, som rapporten förutsätter, säger Karp.
”Kan bli hemmablind”
Kommundirektör Rurik Ahlbergs förslag till kommunstyrelsen är att man antecknar utredningen för kännedom.
Ahlberg berättar att det i januari ska ordnas aftonskola med fullmäktige, där det ska gås igenom vad den demografiska förändringen innebär.
– Det är klart att något kommer att förändras framöver. Men när och i vilken utsträckning, det vågar man inte säga.
Ahlberg ser också han utredningen som bakgrundsmaterial och vägledning.
– Man kan bli lite hemmablind. Därför ville vi ha en utomstående att se på saken.
Sju daghem med bara en grupp per daghem, det känns kanske inte värst hållbart?
– Det är ett val som kommunen har gjort. Säkert kommer vi att diskutera även den saken.
Ahlberg lyfter fram att det föddes mycket barn i kommunen för 10-20 år sedan. Dagens nätverk med daghem och skolor är utbyggt enligt det.
Texten uppdaterad med Rurik Ahlbergs kommentarer